Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antoxanthum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
An-tung—Ao’sta.
310
larna utdragits för att jämte de mellan
dem stående två kolonnerna bilda en yttre
förhall.
An-tung. Handelsstad i ö. Kina (s.
Mand-sjuriet), en av de s. k. fördragshamnarna,
med stor export av silke och timmer.
94 000 inv. (1926).
Antwe’rpen 1. A n v e r s [(fransk.) anvä’r
1. (belg) anvä’rs]. 1. Provins i n. Belgien. 2.
Stad i A. 1. Belgiens till invånarantalet
andra stad och en av jordens stora
hamnstäder. A. har, delvis utefter floden Schelde,
flera kilometerlånga kajer och har, tack
vare Rhen—Maas—Schelde-kanalsystemet och
härtill anslutna järnvägar, blivit den
viktigaste hamnstaden ej blott för
Belgien, utan även för angränsande delar
av Tyskland och Frankrike. Staden är en
enda jättelik fästning. A. har en berömd
katedral, byggd på 1300-talet. 299 000
inv. (1929). A. omtalas redan på 300-talet
och var under 1300—1500-talen efter
Brügges förfall Europas förnämsta
fabriksstad och en medelpunkt för
vetenskaplig och konstnärlig kultur. A. intogs
av tyskarna under världskriget 1914.
Anu’bis. Se Anepu!
Anund. Namn på forntida svenska
konungar. I. B r ö t-A., 600-talets förra hälft.
Konung av Ynglingaätten och fader till
Ingjald Illråde. Han lät enl. Snorre bryta
bygd och lägga vägar i ödemarkerna och
antages vara begraven i den s. k.
Anunds-högen på Badelundsåsen. II. A. TT p
p-s a 1 e, 800-talets förra hälft. Enl.
Her-vararsagan broder till konung Björn i
Bir-ka. III. A. Jakob, d. omkr. 1050, son till
Olof Skötkonung; han stred i förbund med
sin svåger, Olof den helige i Norge, mot
Knut den store i Danmark i slaget vid
Helgeå 1022 och var ivrig kristen. Litt.:
B. Nerman: Sveriges älsta konungalängder
som källa för svensk historia (1914). B.
Nerman: Det svenska rikets uppkomst (1925).
Anundshögen. En stor oundersökt
gravhög på Badelundsåsen i Västmanlands län
(Badelunda socken), i vilken man antar att
konung Anund av Ynglingaätten ligger
begraven. Jfr Anund!
Anundsjö. Socken i Västernorrlands län
(Nätra tingslag), ung. så stor som hela
Blekinge. 8 464 inv. (1930).
A’nus (lat.). Bet. stolgångsöppning.
Ändtarmens öppning utåt, som hålles sluten av
kraftiga ringmuskler, sfincter an i.
Anvers [anvä’rs 1. anvä’r]. Fransk
namnform för Antwerpen.
Anvisning 1. assignati o’n.
Skriftlig anmodan till en annan person att
utbetala en penningsumma till en tredje
person. Jfr. Check!
Anza’ni. Luftkyld flygmotor, tillverkad
av Moteurs d’Aviation Anzani, Courbevoie,
Frankrike.
A’nzengruber, L u d w i g, f. 1839, d.
1889. österr. förf, av folkliga skådespel
och bondenoveller, av vilka en del övers,
till sv.
Anåfjället. Fjällkedja i mell.
Härjedalen (Tännäs socken) med toppar upptill
1 347 m. ö. h.
Ao’ba. ö bland Nya Hebriderna ö. om
Australien ung. så stor som Orust.
A. O. J. Förk. för A n n e b e r g—O
r-maryds järnväg.
Ao’mori 1. A w o’m o r i. Hamnstad i
Japan (n. Hondo). 59 000 inv. (1925).
Aori’st 1. A o r i’s t u s (grek. ao’ristos
= obegränsad, obestämd). Berättande
tem-pus i grek., som betecknar handlingens
inträdande i förfluten tid.
Ao’rta (grek.). Stora kroppspulsådern,
den största artären i människo- och
djurkroppen. A. utgår hos människan från
vänstra hjärtkammaren först uppåt,
vänder sedan i en krök, aortabågen, och går
rätt ned till 4: de—5: te ländkotan, där den
delar sig.
Ao’sta, Emanuele Filiberto,
hertig av, f. 1869, d. 1931. It. härförare
A. var son till prins Amedeo av Savojen
och kusin till konung Emanuel III, ledde
förtjänstfullt tredje it. armén under
världskriget och sysselsatte sig efter
kri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
