- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / I. A-Bankkonto /
365-366

(1931-1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ariadne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365

Aria’dne på Na’xos—Aristoge’iton.

366

Aria’dne pà Na’xos. Opera av Richard
Strauss (1912).

Ariani’sm. En läroriktning fr. 300-talet,
som förnekade Kristi gudom och ansåg
Sonen vara skapad av Fadren. A:s
upphovsman var A r e’i o s (Ari’us), presbyter i
Alexandria, d. 336. Han avsattes fr. sitt
ämbete, och hans lära förklarades på
kyrkomötena i Nicæa 325 och Konstantinopel
381 för kätteri. Först vid mitten av
700-talet upphörde a. att äga ngn betydelse. —
A r i a’n e r, anhängare av a.

Ariège [ariä’sj]. 1. Biflod till Garonne i
s. Frankrike. Längd: omkr. 160 km. 2. Dep.
i s. Frankrike.

A’riel (hebr.). Bet. Guds härd 1. lejon.
1. Namn på Jerusalem (Jes. 29 kap.). 2. En
luft-ande i Shaksperes Stormen och
Goe-thes Faust. 3. En av planeten Uranus fyra
månar. 4. En av Nationaltemplarorden
utgiven tidskrift, startad 1922 och redigerad
av rektor Justus Elgeskog. 5. Eng.
motorcykel (tillverkas i Birmingham).

A’rier 1. ariska folk (sanskr. a’rya
= av ädel börd). Med a. menades förr i
vidsträckt bet. de folk, som tala indo-europ.
språk, i inskränkt mening den s. k.
nordiska rasen. Uttrycket är numera föråldrat
och användes föga inom den moderna
rasläran.

Arild 1. Arilds läge.
Municipalsam-hälle, fiskläge och badort i Malmöhus län
(Brunnby socken) vid Skälderviken på
Kullens n. sida. 333 inv. (1930).

Aringsås. Socken i Kronobergs län
(Allbo härad). 3 125 inv. (1930).

Arioso [-å’så] (it.). Bet. egentl. luftig,
ljus. En ariaartad liten sång, ofta
mellansats i ett recitativ. A. förekommer även
som musikalisk föredragsbet. för sångbart
utförande.

Ario’sto, Lodovico, f. 1474, d. 1533.
En av Italiens mest berömda skalder, vars
förnämsta verk är Orla’ndo furio’so (Den
rasande Roland), som utkom 1516, ett
epos på vers med ämne från sagorna om
Karl den store och hans hjältar.

Ariovi’stus. En germansk konung på
Cæ-sars tid, som sökte erövra Gallien men
besegrades av romarna 58 f. Kr.

A’riska språk. Numera benämning på den
indo-persiska grenen av de indo-europeiska
språken.

Arista’rkos (grek. a’ristos = den
ypperste och arke’in = härska). I. A. fr. S
a-m o s, omkr. 280 f. Kr. Grek, astronom och
matematiker, en av de första, som antogo,
att jorden rörde sig omkring solen. A.
angav även vetenskapliga metoder att
bestämma solens och månens avstånd, en
föregångare till Copernicus. II. A. fr.
Sam o’t rake, 100-talet f. Kr. Berömd
grammatiker och Homeroskommentator i
Alexandria.

Ariste’ides 1. A r i s t i’d e s, f. omkr. 550,
d. 467 f. Kr. Atensk härförare och
statsman, som deltog i slagen vid Maraton,
Salamis och Plataiai. A. ansågs av sin samtid
som typen för en oegennyttig och rättrådig
medborgare.

Aristi’ppos. 1. A. d. ä., f. omkr. 430, d.
omkr. 360 f. Kr. Grek, filosof, grundare av
den s. k. kyrenaiska skolan. 2. A.
d. y., 300-talet f. Kr. Den förres
dotterson, grek, filosof, som vidare utvecklade
den kyreniska skolans grundsatser.

Aristo’fanes, f. omkr. 445, d. omkr. 385.
Grek, komediförf. A., som är den främste
företrädaren för den s. k. äldre attiska
komedien, har skrivit 44 stycken, av vilka
blott 11 äro bevarade. Hans lustspel
präglas av fantasi och ett uppsluppet humör, en
godtycklig komposition och ett drastiskt
språk, samtidigt som de uppvisa partier av
stor lyrisk skönhet. A:s syfte är trots allt
strängt allvarligt, han bekämpar de nya
tidsriktningarna, sofistiken, Sokrates,
Euripides. Hans teknik har påverkat
Shakspere och romantikens sagospel.
Till sv. äro övers. Molnen, Riddarne,
Plutos och Fåglarna (senast av I. Harrie
och Hj. Gullberg, 1928). Litt.: J. Paulson,
Komedier av A. I—II, 1901—1903.

Aristoge’iton. Se Harmodios!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/1/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free