Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Arkeologiska institut—Arkiv.
372
fornforskning. A. har grundlagts såsom
klassisk fornkunskap, vars metoder
anpassats på t. ex. germansk, nordisk och
kinesisk arkeologi. Jämte sin egen
grundläggande betydelse för kulturens historia är
a. en ytterst viktig hjälp vetenskap för
språk-, litteratur- och religionsforskning.
Arkeologiska institut. Vetenskapliga
inrättningar för klassisk fornkunskap.
Tyskland, England, Frankrike och U. S. A. m.
fl. ha upprättat sådana i Rom och Aten.
Jfr Svenska arkeologiska
institutet i Rom!
Arkesila’os, f. omkr. 315, d. omkr. 241
f. Kr. Grek, filosof och grundare av den
s. k. Mellersta akademien, en
filosof-skola enligt Platon.
A’rki- (grek.). Ordet nyttjas endast i
sammansättningar och betyder ärke-, över-.
Arkia’ter (grek, a’rki = över och iatro’s
= läkare). Bet. överläkare. Gammal,
numera i vårt land sedan 1800-talets mitt
avskaffad titel på konungarnas livläkare och
på framstående ämbetsläkare. Urspr. namn
på de rom. kejsarnas livläkare.
ArkiTokos, omkr. 650 f. Kr. Grek, skald.
Han införde vid sidan av den äldre
hexametern jambiskt och trokaiskt versmått
samt var känd för sina realistiska
smäde-dikter. Endast obetydliga brottstycken av
hans dikter äro bevarade.
Arkimandri’t (grek. a’rki = över och
ma’ndra = kloster). Bet. överabbot. Titel
på vissa uppsyningsmän över abboter och
kloster företrädesvis inom den grek.-kat.
kyrkan.
Arkime’des, f. omkr. 287, d. 212 f. Kr.
Grek, matematiker och fysiker och en av
historiens störste vetenskapsmän. A.
visade en utomordentlig mångsidighet i sin
forskning. Såväl statiken som
infinitesi-malräkningen kunna sägas vara
grundlagda av A. Av A:s insatser äro bland de
mest kända den första vetenskapliga
beräkningen av talet (pi), vilket visades
vara större än 3.141 och mindre än 3.142,
samt verket över cylinderns och sfärens
inbördes relationer.
Arkime’des princip. Inom fysiken en lag.
enligt vilken en i en vätska nedsänkt
kropp förlorar lika mycket i vikt, som den
undanträngda vätskemassan väger.
Arkipela’g (grek. a’rki = över,
förnämst och pe’lagos = hav). Bet. egentl.
det förnämsta havet. I inskränkt mening
den örika delen av Egeiska havet mellan
Grekland och Mindre Asien. I vidsträckt
bemärkelse detsamma som skärgård.
Arkite’kt (grek. a’rki = ärke-, över och
te’kton = byggmästare). Bet. egentl.
överbyggmästare. Allmän titel å ledare av
byggnadsarbeten. Titel för den, som avlagt
arkitektexamen vid Tekniska
högskolans fackavdelning för arkitektur. —
Arkitekt u’r, byggnadskonst,
byggnadssätt.
Arkitra’v (grek.
a’rki. = över och
tra’bes = bjälke).
Inom
byggnadskonsten benämning å
det bjälklag, som
vilar på ett
kolonn-kapitäl.
Arki’v (grek,
ar-ke’ion = stadshus).
1. Samling
skriftliga urkunder
rörande staters, städers
och andra dyl.
samfunds 1. familjers
•historia 1.
rättsförhållanden. 2. Lokal
för dyl. urkunders och handlingars (a
r-k i v ali e r s) förvaring. Av a. finnas
två olika slag: 1) offentliga
(stats-kommunala a. o. d.) och 2) enskilda (gårds-,
familje- a. o. d.). Bland de förra är i
Sverige Rik sa r k i v e t med de fem la n d
s-ar ki ven i Göteborg, Uppsala, Lund,
Vadstena och Visby de förnämsta. Märkliga
enskilda arkiv äro det Bondeska på
Eriks-berg m. fl. dylika och Falu bergslags
arkiv. 3. En periodiskt utkommande
facktidskrift (ex.: »Arkiv för botanik»). —
Arkiv a’r i e, styresman 1. tjänsteman vid
ARKITRAV (a) å grek,
tempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
