Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armfotingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Ärne—Årnoldson.
384
Sverige, där han en tid vistades. A.
verkade ivrigt för den tyska frihetskampen
mot Napoleon 1813 och för Tysklands
enande 1848.
• Arne, Ture Algot Johnsson, f.
1879. Fornforskare och antikvarie vid Vitt.,
hist. o. ant. ak. A. har ägnat sin forskning
särskilt åt vikingatiden och dess
kulturförbindelser österut.
Arngrim. En i isl. sagor och hos Saxo
omtalad viking, ägare av svärdet Tyrfing
och fader till den Angantyr, som enligt
Hervararsagan gick holmgång pà Samsö
med Hjalmar den hugstore.
Arnhem. Fabriksstad i mell. Holland
(prov. Geldern). 76 500 inv. (1928).
Arni’ca. Växtsläkte (fam. Compo’sitæ’).
A. monta’na (Hästfibbla), flerårig, i
södra och mellersta delarna av landet vilt
växande medicinalväxt med stora
brandgula blomkorgar.
A’rnim. Gammal tysk adlig ätt fr.
medeltiden. 1. Johann Georg von A.,
f. 1583, d. 1641. Fältherre och statsman,
under 30-åriga kriget omväxlande i
kejserlig, svensk, polsk och sachsisk tjänst.
2. Ludwig A c him von A., f. 1781, d.
1831. Tysk romantisk diktare, vars mest
bekanta verk är Des Knaben Wunderhorn,
en samling tyska folkvisor, utg.
tillsammans med svågern K. Brentano. 3. Anna
Elisabeth von A., f. Brentano,
ofta kallad B e 11 i’n a, f. 1785, d. 1859. Den
förres hustru, författarinna, en av den
tyska romantikens berömdaste kvinnor.
A’rnljot Ge’lline. En jämtländsk
stigman på Olof den heliges tid, som stupade
i slaget vid Stiklastad år 1030. A. G. är
hjälten i en dikt av Bj. Björnson och i ett
musikdrama av W. Peterson-Berger,
{Arn-Ijot, Sthlm 1910).
Arnmödlingarna 1. Arnungarna
(örnungarna). En av Norges berömdaste
stormansätter under den äldre medeltiden.
A’rno. Flod i mell. Italien med källor i
Apenninerna och mynning i Medelhavet på
Italiens v. kust. Längd: omkr. 248 km.
Arnold (fornt, arn = örn och walt =
välde). Tyskt mansnamn (förnamn), även
använt som efternamn. I. Benedict A.,
f. 1741, d. 1801. Nordamer. general,
sedermera i eng. tjänst, som med stor duglighet
deltog i nordamer. frihetskriget. II. 1.
Thomas A., f. 1795, d. 1842. Eng.
skolman, rektor vid E u gb y school, som
under hans ledning blev en av Englands
berömdaste läroanstalter, sedermera
professor i historia i Oxford. 2. M a 11 h e w A.,
f. 1822, d. 1888. Den förres son, professor
i poesi i Oxford, berömd litteraturkritiker
och skald. III. E d w i n A., f. 1832, d. 1904.
Eng. skald och orientalist, föreståndare
för Sanskrit College i Poona, Indien. A:s
mest kända skrift är The Light of Asia
(omkr. 150 uppl. i England och U. S. A.,
på sv. »Asiens ljus», övers. 1888), en episk
dikt om Buddha.
Årnoldson. I. 1. Karl Oskar A., f.
1830, d. 1881. Operasångare (tenor), fr.
1858 till sin död anställd vid Kgl. Teatern
i Sthlm, där han med sin vackra,
omfångsrika och välskolade stämma vann betydan-
S.
ARNOLDSON-FISCHOF. Fotografi.
de framgångar. Led. av Mus. ak. 2.
Sigrid A.-F i s c h o f, f. 1861. Den förres
dotter, operasångerska (sopran), vilken med
stor framgång gästspelat på europ. och
amer. operascener. A. var 1889—1925 g. m.
sin impressario, wienaren A. Fischof. Hon
utnämndes 1911 till kgl. sv. hovsångerska.
Led. av Mus. ak. II. Klas Pontus A.,
f. 1844, d. 1916. Förf, och fredsvän, red. av
den liberala, fredsvänliga tidningen Tiden,
led. av A. K. (1882—87), stiftare av Sv.
K. P. ÅRNOLDSON.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
