Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Asa—Ascheberg.
402
Asa. Socken i Kronobergs län
(Norrvi-dinge härad). 1 167 inv. (1930).
Asahigawa 1. Asahikawa. Stad och
järnvägsknut i Japan (mell. Yezo). 72 000
inv. (1925).
Asar. Ett för alla forngerm. språk
gemensamt ord med bet. gudomliga väsen. I
nord, mytologi namn på gudarna. —
Asgård, i nord, mytologi asarnas och
asynjornas boning. — Asgårdsrejen
(norska Äsgårdsrei), oriktig
benämning på Oskorei. — A s y n j o r, i nord,
mytologi gudinnor, gudarnas gemåler och
systrar.
A’sarum. Socken i Blekinge län (Bräkne
härad). 8 851 inv. (1930).
A’sarum. Växtsläkte (fam.
Aristolochia’-ceæ). A. europæ’um (Hasselörten),
prydnadsväxt, som understundom
förekommer förvildad i s. Sverige.
Asbaggar. Se Skinnarbaggarl
Asben. Se A i r!
A’sbest (grek. a’sbestos = outsläcklig,
oförgänglig). Ett mjukt och fintrådigt
mineral, av vilket tillverkas allehanda
eldfasta föremål. — Jfr Eternit, K o r r
u-git!
Asbjörnsen, Peter Christen, f. 1812,
d. 1885. Norsk vetenskapsman och förf ,
samlare av norska folksagor. A:s mest
kända arbeten äro Norske Folkeeventyr
(utg. tillsammans med Jörgen Moe 1842)
samt Norske Huldreeventyr og Folkesagn
(1845), båda epokgörande för det norska
litteraturspråkets utveckling.
Asblomma. Se Stapeli al
Asby. Socken i Östergötlands län (Ydre
härad). 1 530 inv. (1930).
Asca’nius 1. I u’l u s. Se Alba L o n g a!
A’scaris. Se Spolmaskar!
Ascende’nt (lat. asce’ndere = stiga upp).
Släkting i uppstigande led, d. v. s. fr.
vilken man härstammar i rätt nedstigande
led. Jfr Descendent!
Ascension [æse’nsjen] (lat. asce’nsio =
uppstigning, himmelsfärd). Himmelsfärds-
ön, liten vulkanö i Atlanten (ung. 80°
s. br.), upptäckt på Kristi
Himmelsfärdsdag 1501 av portugiserna, sedan 1815 britt,
koloni.
Asch. Fabriksstad i v. Tjeckoslovakien
på gränsen till Tyskland. 22 000 inv.
Asch, S c h a 1 o m, f. 1880. Polsk-judisk
förf. A. skrev först på hebreiska,
sedermera på jiddisch. Bl. hans arbeten märkes
romanen En moder, som rör sig i
New-York-miljö (sv. övers. 1930).
Ascha’ffenburg. Stad i Tyskland i n. v.
Bayern vid Main. I stadens närhet ligger
slottet Johannisburg, där en tid
Gustav II Adolf bodde under 30-åriga kriget.
35 000 inv. (1930).
Aschan [aska’n]. Sv. släkt fr. Hägersta
s:n, Östergötland. 1. Johan Lorentz
A., f. 1772, d. 1856. Sv. läkare och
industri-idkare. A. har grundat flera
understöds-kassor för studerande vid sv. läroverk och
universitet. Led. av Vet. ak. 2. C a r 1 W i
1-1 a n d A., f. 1884. Ämbetsman,
statssekreterare 1927 och regeringsråd 1929.
Aschan [aska’n], Adolf Ossian, f.
1860. Finl. kemist, som utfört värdefulla
arbeten inom terpentin- och hartskemien.
Led. av Vet. ak.
Aschberg, Olof, f. 1877. Bankir,
grundare av Norrköpings Yllefabriker, a. b. Nya
banken, Svenska Ekonomi-ab. och Olof
Aschbergs bankir a. b. A. förmedlade
under krigsåren Rysslands första dollarlån
och startade det svensk-rysk-asiatiska
kompaniet.
Ascheberg. Sv.
adlig ätt fr. Kurland.
Rutger von A.,
f. 1621, d. 1693.
Härförare i 30-åriga
kriget samt under
Karl X Gustav och
Karl XI,
generalguvernör över
Göteborg, Bohuslän, Dal,
Halland och Skåne.
A. var en lika
utmärkt ämbetsman
RUTGER VON
ASCHEBERG. Målning av
D. von Krafft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
