Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asgam ... - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Asgam—Asien.
406
Hit hör bl. a. syrisk asfalt, som
användes till fernissor. — Asfaltsten
innehåller blott 10—15 °/o bitumen och
användes enbart 1. sammansmält med
konstgjord asfalt, asfaltmastix, till
gatu-beläggningar, golv i källare, badrum o. d.
— Trinidadasfalt 1.
Trinidad-é p u r é innehåller 50—60 ®/o bitumen och
användes till isoleringsarbeten. Viktiga
fyndorter för a. äro Limmer (Hannover),
Vorwohle (Braunschweig), Val de
Travers (Schweiz). 2. Konstgjord
asfalt är svarta återstoder, erhållna vid
destillation av stenkolstj ära (asfaltbeck),
trätjära (träbeck), bergolja
(petroleumasfalt 1. -beck) m. m., viktiga
isolerings-medel. — Asfaltpapp, se Papp!
Asgam. Se Gamar!
A’sgård. Se Asar! —
Asgårdsre-jen, se Asar, Oskorei!
Ashburton [æ’sjbotn]. Flod i n. v.
Australien, med källor i det inre höglandet och
mynning i Indiska havet. Längd: omkr.
700 km.
Asheville [æ’sjvill]. Stad och kurort i ö.
U. S. A. (Nord-Carolina) 716 m. ö. h. 28 000
inv.
Ashikaga. Fabriksstad i Japan (mell.
Hondo). 29 000 inv.
Ashio. Stad i Japan (mell. Hondo), med
stor koppargruva. Omkr. 31 000 inv
Ashley [æ’sjli], William James, f.
1860, d. 1927. Eng. ekonomisk historiker
och nationalekonom, professor i Toronto
(Canada), Harvard (U. S. A.) och
Birmingham (England), en av nutidens främste
målsmän för de ekonomiska vetenskaperna.
Ashton under Lyne [æsjtn a’ndø lajn].
Fabriksstad i n. England (grevsk.
Lanca-shire). 58 000 inv. (1929).
A’sia. I grek, mytologi en dotter till
Okeanos och Tetys, moder 1. maka till
Pro-metevs, efter vilken man trott att Asien
fått sitt namn.
Asien. Den största av världsdelarna till
såväl storlek som folkmängd, omfattande
Vio av hela jordytan, Vs av allt land på
jorden och mer än hälften av dess
befolkning, de flesta kulturväxters och husdjurs,
sannolikt hela människosläktets samt alla
de stora världsreligionernas urhem.
Namnet A. anses komma av assyr. agu =
uppgång (solens).
Storlek. A:s yta är omkr. 44 200 000
kvkm 1. över 4 ggr Europas. Största längd
i n. och s. fr. Kap Tjeljuskin till Kap
Bulus: omkr. 8 500 km 1. ung. 5i/2 ggr
Sveriges största längd i n. och s. Största bredd
i v. och ö. fr. Kap Baba till Kap Desjnev
(Östkap): omkr. 11 000 km 1. ung. 7 ggr
Sveriges största längd.
Kust. A. har den rikaste
kustutvecklingen av världsdelarna näst Europa. De
viktigaste halvöarna äro i v. Mindre Asien
och Arabien, i s. Främre och Bortre
Indiska halvöarna, i ö. Korea och Kamtjatka,
i nordost Tsjuktsjer-halvön och i n. Tajmyr
och Samojed-halvöarna. De förnämsta
vikarna äro i v. Aden-viken och Röda havet,
i s. Arabiska havet och Persiska viken,
Bengaliska, Siarn- och Tonking-vikarna, i
ö. Gula och Ochotska haven samt
Anadyr-viken.
öar. I Medelhavet: Cypern. I Indiska
havet: Lakkadiverna, Malediverna,
Tsjagos-arkipelagen, Ceylon, Andamanerna och
Ni-kobarerna. Mellan Indiska och Stilla
haven: Sunda-öarna, Molukkerna,
Filippinerna och Hainan. I Stilla havet: Formosa,
Japanska öarna, Sachalin och Kurilerna. I
N. Ishavet: Nysibiriska öarna, Nikolai II :s
land.
Allm. geografisk byggnad. A.
företer m. avs. på sin allm. geografiska
byggnad den största omväxling. Som helhet
kan man emellertid betrakta A. som en
väldig centralkupol, jordens högsta, omgiven
av randländer i v., s. o. ö., men mot n.
sänkande sig i tre avsatser. Lågländer: Det
sibiriska låglandet, lågländerna omkr. floderna
Eufrats och Tigris’ nedre lopp, omkr.
Gan-ges’ och Brahmaputras mell. och nedre lopp,
omkr. Mekong, Jang-tse-kiang, Hoang-ho
och Amur. ökenområden: Arabiska öknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
