Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askeby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Askim—Asnières.
416
delivet, särskilt det religiösa livets
utveckling. A. förekommer i flera religioner,
särskilt de indiska, inom den älsta kristna
kyrkan samt inom katolicismen. — Ask e’t,
en som övar askes. — A s k e t i’s m, en
asketisk livsåskådning.
Askim [asjim] (fsv. Askhem av
trädnamnet ask). 1. Härad i Göteborgs och Bohus
län. 2. Socken i A. 1. 2 091 inv. (1930).
Askja. Vulkan på mell. Island, omkr.
1 400 m. ö. h. Vid det våldsamma utbrottet
1875 fördes aska fr. A. med vinden ända
till Stockholm.
Asklanda. Socken i Älvsborgs län
(Gä-sene härad). 200 inv. (1930).
Asklepi’ades. 1. Namn på flera forngrek.
läkare, bland vilka den mest berömde var A.
fr. Prusa, l:a årh. f. Kr., som bl. a.
till-skrives upptäckten av skillnaden mellan
akuta och kroniska sjukdomar. 2. Namn på
flera forngrek. skalder, bland vilka den
mest kände var A. fr. S a m o s, 200-talet f.
Kr., en epigramdiktare som givit namn åt
den antika s. k. asklepiade’iska
versformen 1. strofen, som består
av blandade trokaisk-daktyliska verser och
kan vara av olika slag. Den användes ofta
av Horatius.
Askle’pios (romarnas Æ s c u 1 a’p i u s).
I grek, mytologi läkekonstens gud,
Apol-lons son och fader till Hygieia. A. hade
många tempel (asklepie’ia), vilka voro ett
slags vallfartsorter för sjuka, och hans
präster, asklepiaderna, voro även läkare.
Det förnämsta A.-templet fanns i
Epi-davros i Argolis.
Asklund, Erik, f. 1908. Förf, av
romaner och noveller.
Asklöf, Sten Henrik Amandus,
f. 1895. Astronom, docent vid
Stockholms högskola, som särsk. vid Mc
Cor-mick-observatoriet i Virginia, U. S. A.,
utfört omfattande bestämningar av
stjärnav-stånd.
A’skome. Socken i Hallands län (Ärstads
härad). 347 inv. (1930).
Ask-onsdag. Onsdagen efter
fastlagssöndagen, så kallad efter ett gammalt bruk att
på denna dag beströ huvudet med aska,
varifrån man befriades på skärtorsdagen
(reningsdagen). A. är inom katolska
kyrkan den stora fastans första dag.
Askov. Danmarks största folkhögskola i
s. Jylland (Ribe amt), grundad 1865 av
Ludv. Schröder.
Askrikefjärden. Ett sund i Stockholms
skärgård n. om Lidingön.
Askum. Socken i Göteborgs och Bohua
län (Sotenäs härad). 2 770 inv. (1930).
Askungen. Försvenskning av det fransk.
C e n d r i 11 o n (av cendre = aska). Se
Askeladden, Cendrillon!
A. S. L. J. Förk. för Askersun d—
S k y 11 b erg—L erbäcks järnväg.
Aslög (isl. Aslaug) 1. K r a k a. En nord,
sagodrottning, som enl. den urspr. sagan av
sin styvmor kastades i havet, innesluten i
en harpa, räddades och blev dansk
drottning under namnet Oddlaug. Sagan om A.
förknippades sedan med sagorna om den
danske konungen Ragnar Lodbrok, som
gjordes till hennes gemål, och Sigurd
Fafnesbane, som blev hennes fader.
AsmaTa. Huvudstad i den it. kolonien
Eritrea på Afrikas n. ö. kust, en
medelpunkt för den sv. missionen i Abessinien
med en av Ev. fosterlandsstiftelsen 1891
inrättad missionsstation. 18 500 inv. (1923),
varav 3 500 européer.
Asmund (fn. as = gud och mund —
makt, beskydd). Ett fn. mansnamn. — A. 1.
Osmund Karesson, en präst, möjligen
av sv. börd, som Emund den gamle på
1000-talet lät inviga till Sveriges förste
in-hemske ärkebiskop, men som ej blev
erkänd som sådan. Han är även känd som
konstnärlig runristare.
Asmundtorp. Socken i Malmöhus län
(Rönnebergs härad). 1 269 inv. (1930).
Asnières [aniä’r]. Förstad till Paris, 2
km n. v. om denna stad (dep. Seine-et-Oise)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
