Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ateneum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atlantic City—Atlantiska havet.
443
Atlantic City [ætlæ’ntik si’tti]. Stad och
badort i ö. U. S. A. (New Jersey), Amerikas
mest besökta badort. A. C. besökes av 2—
300 000 badgäster i veckan året om. 66 200
inv. (1930).
Atla’ntis. Namn på ett redan under
antiken, bl. a. av Platon (i dialogerna
»Kri-tias» och »Timaios») omtalat sagoland, som
förmodades ha varit beläget i Atlantiska
havet mellan Europa och Amerika och som
genom ett jordskalv e. d. sjunkit i havet.
Frågan om ett verkligt geologiskt
underlag för Atlantissägnen har livligt dryftats
av fackmännen. A. har givit namn åt
Atlantiska havet. Litt.: R. Hennig: Gåtfulla
länder (1926).
Atlantiska havet 1. Atlanten.
Gränser och indelning. A. är
det världshav, som i v. begränsas av
Amerikas fastland och den kortaste linjen
mellan Antarktis fastland och Kap Horn samt i
ö. av Europa, Afrika och meridianen
genom Kap Agulhas. I s. begränsas A. av
Antarktis n. kust och i n. av den s. k.
Wyville Thomsonbanken, en
undervattens-tröskel fr. Grönland över Island och
Färöarna till Skottland. A. indelas i Nord-A.
och ßyd-A., mellan vilka den ungefärliga
gränsen bildas av ekvatorn. Om namnets
ursprung, se Atlantis!
Ytinnehåll. A:s ytinnehåll är omkr.
82 mill. kvkm (med bihaven inräknade
106 mill. kvkm). Största längd: (mellan
Island och Antarktis) omkr. 15 000 km.
Största bredd (mellan Kap Bojador i
Afrika och Mexicos ö. kust) omkr. 8 350 km.
B i h a v. I Amerika: Karibiska havet,
Mexicanska viken, Hudsonviken och
Baf-fins vik. I Europa: Medelhavet, Nordsjön
och Östersjön. I Antarktis: Weddell-havet.
Djupförhållanden. S. om
Wyville Thomson-tröskeln (350—500 m. u. h.)
i n. och ung. parallell med denna går den
s. k. Telegraf-platån (1 000—4 000 m. u. h.)
mellan New Foundland och Irland (så
kallad efter den telegrafkabel, som här
förbinder Europa och Amerika). Utanför
Brasiliens kust går i ö. riktning Rio Grande-
444
tröskeln (3 500—4 000 m. u. h.) och mellan
Syd-Amerikas sydspets och
Sandwich-öar-na Burdwoodtröskeln (högsta punkt 46 m.
u. h.). Dessa m. fl. andra
undervattens-trösklar gå i ung. ö.-v. riktning. I n.-s.
riktning gå den Nordatlantiska tröskeln
och dess forts, den Sydatlantiska tröskeln,
den förra fr. omkr. 55° n. br. till ekvatorn,
den senare fr. ekvatorn till omkr. 60° s.
br. De gå ung. mitt emellan
Europa-Afri-ka och Amerika, följa i sin riktning
kustlinjerna och dela A. i två djupa bäcken.
A:s medeldjup är 3 926 m. Det största
uppmätta djupet är 8 526 m. (nära Porto
Ricos n. kust).
Temperatur. Ytvattnets värmegrad
växlar mellan 0° i de nordligaste trakterna
och + 28° ngt n. om ekvatorn. Den högsta
ytvattenstemperaturen ha de västindiska
vattnen och Guineagolfen.
Temperaturförhållandena i Nord-A. bestämmas h. o. h.
av Golfströmmen. Vid omkr. 3 000 m djup
är värmegraden överallt omkr. + 2,5°. N.
om ekvatorn är ytvattnets medeltemperatur
20°, s. om ekvatorn + 14°.
Salthalt. A:s salthalt är i runt tal
omkr. 3,5 %. I ekvatorialtrakterna (den
stora nederbörden) och polartrakterna
(smältvatten från polarisarna) är
salthalten minst. Störst är den inom
passad-områdena (ringa nederbörd, stark
avdunstning).
Vindar. Ett bälte mellan Afrika och
Amerika strax n. om ekvatorn
kännetecknas av vindstilla och stark nederbörd. N.
härom blåser nordöstpassaden till omkr. 35°
n. br. och i s. sydöstpassaden till omkr. 35°
s. br. Utanför passadbältena ligga
subtropiska områden med svaga och växlande
vindar och här utanför cyklonområden med
starka västliga vindar.
Havsströmmar. I A. finnas både
varma och kalla strömmar. Varma
strömmar: N. och S. Ekvatorialströmmarna på
båda sidor om ekvatorn, Guinea-strömmen
i Guinea-bukten, Brasil-strömmen utanför
Brasiliens kust samt Golfströmmen fr.
Mexicanska viken, den viktigaste och mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
