Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Atlas Diesel—Ato’m.
448
Atlas Diesel. Aktiebolag i Stockholm med
internationellt anseende för sin
tillverkning av dieselmotorer (»Polar») och
luftkompressorer, pneumatiska verktyg och
bergborrmaskiner (»Atlas»). Bolaget
bildades 1917 genom fusion mellan AB. Atlas,
grundat 1873, och AB. Diesels Motorer,
grundat 1898, samt tillhör sedan dess
huset ’Wallenbergs (Stockholms Enskilda
banks) intressesfär. Aktiekapital 8 mill.
kr.
Atle. Den nord, hjältediktens namn på
A 11 i 1 a, den forntyska hjältesagans
E t z e 1. Han besjunges i Eddan (A 11
a-kvida, A11 a m a 1), Didrikssagan
och Nibelungenlied.
Atle’t (grek. atlete’s = kämpe). Urspr.
deltagare i de forngrek. stora
idrottstäv-lingarna (t. ex. de Olympiska spelen).
Numera bet. a. yrkesbrottare 1. tyngdlyftare.
Atlingbo. Socken i Gotlands län (Gotl. s.
härad). 247 inv. (1930).
A’tman (sanskr.). Bet. jaget. I indisk
filosofi och religion förekommer termen i
en mångfald betydelsenyanser, ofta såsom
motsats till b r a h m a n, världsprincipen.
Atmoly’s (grek. atmo’s = ånga, dunst
och ly’ein = lösa). Benämning på den
process, varigenom i blandning befintliga olika
gaser skilja sig åt, ifall man pressar dem
genom en skiljevägg av något poröst
material. De specifikt lättare gaserna
diffun-dera då fortare än de tyngre,
Atmome’ter 1. atmidometer (grek.
atmo’s = ånga, dunst och me’tron =
mått). Avdunstningsmätare.
Atmosfä’r (grek. atmo’s = ånga, dunst,
och sfa’ira = klot). Det gashölje, som
omger en fast 1. flytande kropp, särskilt en
himlakropp. Se Luft!
Atmosfärisk refraktion. Ljusets
brytning vid dess gång genom atmosfären.
Atofa’n (grek, nekande a och to’fos =
tuff sten). Syntetiskt framställt läkemedel
mot gikt.
Ato’ll. Se Korallrev!
Ato’m (grek, nekande a och te’mnein =
skära). Under kemiens utveckling fördes
man fram till antagandet, att materien är
uppbyggd av odelbara smådelar, atomer,
vilka icke med några kemiska eller
mekaniska processers hjälp kunna ytterligare
uppdelas. Föreställningen om a. går
tillbaka till de grekiska filosoferna (se A t
o-mistik!), men teorien erhöll sin
egentliga utveckling, när D a 11 o n 1808 på
grundval av kemiska undersökningar gav
atomteorien sin moderna utformning. I
nyare tid har man upptäckt att atomer kunna
vara utsatta för spontant sönderfall och de
antagas därför vara uppbyggda av ändå
mindre delar (protoner och e 1 e k t r
o-n e r). Vid atomernas sönderfallande
förlorar grundämnet ifråga sina karakteristiska
egenskaper och övergår i andra
grundämnen, vilka i allmänhet äga lägre, men
någon gång i det närmaste lika atomvikt.
(Jfr Radioaktiva grundämnen!)
Man har medelst olika metoder kunnat
bestämma atomernas absoluta vikter och
funnit, att den lättaste av dem, nämligen
vätets, väger l,66X10-24 gr. d. v. s.
0,000 000 000 000 000 000 000 001 66 gr).
En del av de lättaste a. har man kunnat
spränga i laboratorierna. Enligt den av
Rutherford 1911 uppställda
atomteorien är varje a. uppbyggd av en positivt
laddad kärna, omkring vilken negativa
elektroner kretsa. Atomkärnans positiva
laddning är lika stor som summan av
elektronernas negativa laddningar. Kärnans
laddning är lika med atomens platssiffra i
det periodiska systemet eller grundämnets
ordningsnummer. Denna teori var bl. a.
byggd på analogier med solsystemen.
Emellertid stötte den på flera svårigheter, vilka
det lyckades dansken Niels Bohr att
framgångsrikt övervinna genom en rad
geniala hypoteser. Bl. a.tillämpade han
kvantteorien. Elektronerna kunna enligt B.
hoppa över från en yttre till en inre bana,
varvid en del av den därvid uppkomna
energien kan utsändas som strålningsenergi.
Härigenom kunde uppkomsten av
grundämnenas spektrallinjer på ett beundransvärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
