- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / X. Paulinus-Sacklén /
5131-5132

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Postal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5131

Postremissväxel—Potemkin.

5132

numera huvudsakligen legala kungörelser
och notiser o. dyl. P. har såsom bilaga
bl. a. »Tidning för leveranser till staten
m. m.» Behållningen fr. P. användes för
utgivning av Svenska Akademiens Ordbok.
Det i lagtexter vanl. uttrycket »allmänna
tidningarna» åsyftar P.

Postremissväxel. En vid uppvisandet
betalbar växel, som utställes och inlöses
av alla affärsbanker utan något avdrag
och som därför med fördel kan begagnas
vid översändande av likvid fr. en ort till
en annan. Jfr Växel!

PostskrPptum, förk. P. S. (lat. post
scri’ptum). Bet. efter det skrivna. Efter
-skrift, tillägg i brev efter
namnunderskriften.

Postsparbanken. En till postverket
ansluten statlig sparbanksinrättning, införd
i vårt land 1884 och senast
omorganiserad 1923. Antalet motböcker utgjorde den
31 december 1931 1 402 072. Vid samma
tidpunkt uppgick insättarnas
sammanlagda behållning till 381 606 487 kr. 95 öre.

Poststaten. Sammanfattande benämning
på postverkets befattningshavare.

Postula’t (lat. po’nere = sätta).
Förutsättning, som ej kan logiskt bevisas men
som är nödvändig för tänkandet,
vetenskapen el. det sedliga och religiösa livet.
Jfr Kant! — P o s t u 1 e’r a, påstå,
förutsätta, antaga.

Postu’m, riktigare än p o s t h u’m (lat,
po’stumus = sist). Bet. född efter faderns
död; utgiven, sedan förf. dött.

Postverket. Statens med ensamrätt
utrustade inrättning för befordran mot
avgift av förseglade el. eljes tillslutna
brev, ävensom av brevkort. Den
centrala ledningen utövas av
Generalpoststyrelsen. Vårt land är indelat i sju
postdistrikt, vart och ett med en
postdirektör som chef. Åt p. har
även anförtrotts ombesörjandet av en del
speciella angelägenheter, såsom
kronoupp-börd på landsbygden, utbetalande av
folkpensioner, försäljning av statsstämplar
och radiolicenser. P. befordrade 1931
försändelser till ett antal av 841,5 mill.

Posör. Se Pose!

Potage [-a’sj] (fransk.). Bet. avredd
soppa i motsats till consommé, som
består av klar buljong.

Potamoge’ton. Växtsläkte (fam.
Pota-mogetona’ceoe) med omkr. 90 arter i alla
delar av jorden, alla vattenväxter med
små, gröna blommor i ax. Egentligt
blom-hylle saknas, i stället ha ståndarna var
sitt bihang, varigenom ett 4-bladigt hylle
bildas. Ett 20-tal sv. arter, vanligast är
P. na’tans (Gäddnate). P. bilda gärna
hybrider.

Potatis (Sola’num tubero’sum). En till
fam. Solana’cece hörande, egentligen
flerårig växt med vingade stammar,
parbla-diga blad och blommor i knippen.
Frukten är bär; både frukterna och de färska
bladen äro giftiga. Knölarna, potatis, äro
de uppsvällda, stärkelserika spetsarna av
underjordiska, krypande stamdelar, så
kallade stoloner, vilka utgå från stjälkens
nedre del. P. är inhemsk i norra
Syd-Amerika; till Europa kom den i
senare hälften av 1500-talet men blev först
under 1700-talet allmänt odlad (i Sverige
bl. a. på J. Alströmers initiativ). Den
svenska totalskörden av p. var 1 799 298
ton (1930).

Potatiskräfta. Sjukdom på potatis,
förorsakad av slemsvampen Synchy’trium
en-dobio’ticum. Den förorsakar blomkålslika
svulster på knölarna, vilka snart ruttna.
P. har förekommit i Sverige här och där
sedan 1912, ehuru ej igenkänd, och
uppträdde sommaren 1928 på en mängd
ställen. Sedan dess ha fall av p. inträffat
varje år. Vid misstanke att p. förekommer
är odlaren skyldig sända anmälan härom
till Centralanstalten,
Experimental-fältet.

Potatismjöl. Se Stärkelse!

Potatissvamp. Se Peronospora!

Potemkin el. Potjomkin
[pa-t jå’mm-], Grigorij
Aleksandro-vitj, f. 1739, d. 1791. Rysk furste och
generalfältmarskalk. Som Katarina II :s
främste gunstling var P. fr. 1776 till sin
död Rysslands egentl. regent. Särskilt är
han känd för sitt kolonisationsarbete på
Krim, varvid han genom kulissbyar (p o-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/10/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free