Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prospekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5173
Prospe’kt—Prote’s.
5174
Prospe’kt (lat. prospe’ctus = utsikt). 1.
Utseende, anblick. 2. Tryckt blankett el.
häfte, upptagande planen för ett företag,
en skola el. dyl. 3. Namn på flera gator
i Leningrad.
Pro’ssnitz (tjeck. Prostéjov). Stad i
Tjeckoslovakien (Mähren), med stor
spannmålshandel. 31 000 inv. (1921).
Prost (lat. prcepo’situs = föreståndare).
Benämning på kyrkoherde i
domkyrkoförsamling (domprost) el. på
kyrkoherde, som är chef för ett kontrakt (k o
n-traktsprost).
Pro’stata (grek. prostate’in =
förestå). En samling rörformiga körtlar,
belägna omkring urinröret hos mannen och
utmynnande i detta. P. avsöndra en
slem-mig vätska, som blandas med
sädesvät-skan och gör denna mer tunnflytande.
Hos äldre personer uppträder stundom en
ansvällning av p., som vållar svårighet
vid urinavgången
(prostatahyper-t r o f i).
Prostitutio’n (lat. prostitu’ere =
utbjuda, prisgiva). Ingående av
könsförbin-delser i förvärvssyfte. Med
reglemente r a d p. menas sådan, som står under
polisuppsikt. I vårt land avskaffades
reg-lementeringssystemet genom 1918 års lag
angående åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar. — P r o s t i t u e’r a,
sa-lubjuda; vanhelga. Jfr Abolition,
Veneriska sjukdomar!
Prosty’1 (grek, pro = framför och
sty’-los = pelare). En grek, tempelform, som
på framsidan har kolonner uppbärande
det framskjutande taket.
Protago’n. Kristalliserande ämne, som
kan framställas ut däggdjurs- el.
fågelhjärnor och vid sönder delning bl. a. ger
1 e e i t i n.
ProtagonPst (grek. protagoniste’s av
grek. pro’tos = förste och agoniste’s =
tävlingskämpe). Bet. egentl. den förste
tävlingskämpen. I det forngrek. dramat
den, som framställde huvudpersonen.
Prota’goras, f. omkr. 480 f. Kr., d. 411
el. 415 f. Kr. Grek, filosof, en av de
främsta av sofisterna. P. förnekade
möjlighe
ten av en säker och tillförlitlig kunskap.
I st. f. att syssla med onyttiga
spekulationer borde, enl. P., människan inrikta
sig på det praktiska. Berömd är hans s. k.
h o m o-m ensurasats (lat. ho’mo =
människa och mensu’ra = mått), vilken
kritiserats av Platon. Enl. denna sats är
människan alltings mått: ngt annat
sanningskriterium än att allt måste vara
såsom det synes envar, gives icke.
ProtaktPnium. Radioaktivt grundämne,
utgörande aktiniums modersubstans.
P. upptäcktes 1918. Dess atomnummer är
91, halveringstiden omkr. 10 000 år. Det
bildas ur uran och har samma atomvikt
som detta. Kem. tecknet är Pa.
Prota’llium. Den könliga generationen
hos pteridofyterna. Jfr Pteridofyter!
Protandri’ el. p r o t e r a n d r i’. Den
form av d i k o g a m i, då ståndarna
utvecklas före pistillen.
Protea’ceae. Dikotyledon växtfamilj,
omfattande huvudsakligen tropiska,
australiska el. sydafrikanska träd el. buskar, av
vilka många lämna värdefullt virke el.
garvmedel.
Protegé [-sje’] (fransk, protégé av lat.
prote’gere = skydda). Bet. skyddsling. —
Protegera [-sje’-], gynna. — P
rotek t i o’n, beskydd.
ProtePner. Se Äggviteämnen!
Protektio’n. Se Protegé!
ProtektionPsm (lat. prote’gere =
skydda). Skyddspolitik, särsk. med avseende
å tullar. — Protektion Ps t,
anhängare av p.
Protektora’t (lat. prote’ctor =
beskyddare). Bet. skyddsvälde. P. uppstår, då
en stat åtagit sig att skydda en annan
mot främmande ingripanden, varigenom
den sistnämnda staten förlorar sin egen
suveränitet i större el. mindre
utsträckning (t. ex. San Marino under Italiens p.),
Proteoly’tiska enzym.
Äggvitespjälkan-de enzym. De viktigaste p. e. äro p e
p-s i’n, t r y p s Pn och e r e p s Pn.
Prote’s (grek. pro’tesis = ersättning).
Ersättning för defekter hos
människo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
