Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pteridofyter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5191
Puck—Pu’fendorf.
5192
samtidens främsta
musikdramatiker.
P:s stil
kännetecknas av melodisk
rikedom, virtuos
or-kestrering, en på
gränsen till det
brutala stående
dramatik samt av
en till sången
synnerligen väl
avpassad orkester. Med
Bohéme (1896; Sthlm 1901) vann P. sin
världsberömmelse och blev därigenom
huvudmannen för den unga it. skolan. Bl.
hans följande operor märkas Tosca (1900;
Sthlm 1904), Madame Butterfly (1904;
Sthlm 1908) och den postuma Turandot
(1926; Sthlm 1927). Led. av Mus. ak.
Puck [pack] (eng.). I eng. folktro ett
slags tomtefigur; i Shaksperes »En
mid-sommarnattsdröm» jämväl ett naturväsen.
Puckel, puckelrygg. Svår
deformi-tet av ryggrad och bröstkorg, förorsakad
av tuberkulos, rachitis, barnförlamning
m. m.
Puckeloxe. Se Z e b u I
Pud. Rysk vikt = 16,38 kg.
Pudel. Se Hund!
Puder (fransk, poudre av lat. pu’lvis =
stoft). Risstärkelse el. talk, försatt med
färgämne och parfym och använt som
kosmetiskt medel. Till Sverige infördes 65 052
kg p. år 1931, till ett värde av 780 500 kr.
Pudo’vkin, Vsevolod, f. 1896. Rysk
filmregissör, en av den ryska filmkonstens
originellaste konstnärer. Bl. hans filmer
märkas Storm över Asien, Det levande liket
m. fl.
Pudre’tt (fransk, poudre — stoft). Se
Latrin!
Pue’bla. 1. Stat i mell. Mexico. 1 148 000
inv. (1930). 2. Stad i P. 1, med betydande
textil- och annan industri. 110 000 inv.
(1930).
Pue’blo. Stad i mell. U. S. A. (Colorado).
50 000 inv. (1930).
Puebloindianer (av sp. pueblo = by).
En gemensam benämning för indianer i
Colorado, s. Utah, New Mexico, Arizona
och närgränsande delar av Mexico boende
i fasta bostäder av sten el. tegel, förenade
i byar el. små stadsliknande samhällen. I
allt äro 26 dylika pueblos kända. Av
enstaka stammar blevo zuniindianerna först
kända av de vita. De upptäcktes 1539 av
Fray Marcos, en franciskan som befann
sig på upptäcktsresa norrut från Ciudad
de Mexico. Aktivt missionsarbete bland P.
började redan i början av 1600-talet. P.
ha en originell och egenartad kultur.
Framför allt äro de kända för sina husbyggen av
ovan antydd art, vilka äro fullkomligt
unika och ej förekomma annorstädes i
världen. Åkerbruket var redan i förkolumbisk
tid högt utvecklat. Konstgjord bevattning
var satt i system, och framför allt odlades
majs. Korgflätning stod högt. Detsamma
gäller keramik- och vävnadskonsten. Till
vävnader användes förr bomull, men denna
har nu utbytts mot fårull, och de
nuvarande p. äro jämte navahoindianerna (se d.
o.!) berömda för sina mattor av fårull i
naturfärger (grått, svart, vitt), vilka de
sälja till turisterna.
PueriT (lat. pueri’lis av pu’er = gosse).
Bet. gossaktig, enfaldig, barnslig.
Puerpe’rium (lat.). Bet. barnsäng. —
Puerpera’1 feber (lat. pue’rpera =
barnaföderska), se Barnsängsfeber!
Pue’rto Montt. Stad i s. Chile, ändpunkt
för den chilenska längdbanan, med
oceanhamn och alltmera växande
konservindustri.
Pue’rto Principe. Se Camagiiey!
Pue’rto RPco. Äldre namn för Porto
Rico.
Pu’fendorf, Samuel, f. 1632, d. 1694.
Tysk rättslärd och historiker. 1667 kallad
till prof, i Lund utgav P. 1672 sitt stora
verk De ju’re natu’rce et ge’ntium,
varigenom studiet av naturrätten (se G r
o-tius!) infördes i Sverige. P. behandlade
Sveriges historia under 30-åriga kriget
fram till Kristinas tronavsägelse samt
under Karl X Gustav i två på latin skrivna,
sedermera till tyska övers, verk. Litt.: O.
Malmström: Samuel P. och hans arbeten i
Sveriges historia (1899).
G. PUCCINI. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
