Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pungråttor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pungråttor—Punktgravy’r.
5201
den. Deras föda utgöres av insekter och
smådjur, en del större arter våga sig även
på fjäderfä och äro svåra skadedjur.
Pungråttor (Didelphy’idce). En fam.
endast i Amerika förekommande
Pungdjur med kort, satt kropp, spetsig nos
och i regel lång, fjällig svans. Hos en del
arter saknas pung. Tänderna likna
rovdjurens. Av framtänder finnas upp till 10
i över- och 8 i underkäken (det största
antal, som förekommer hos något
däggdjur). P. äro nattdjur. Den viktigaste
arten är den nordamer. O p o’s s u m
(Dide’l-piiys virginia’na), vars päls i handeln
kallas Amerikansk o p o s s u m (jfr
Rävkusu!). Den lever i träd och
tri-ves även väl i fångenskap. Till p. hör även
2E n e a s-r å 11 a n.
Pungräv. Se Rävkusu!
Pungsjuka. Svampsjukdom hos
Prunus-arter, särskilt plommon, som förorsakas
av Taphri’na Prtt’ni. De angripna
plommonen växa härvid ut till långa
»plommonpungar» utan kärnor, på ytan
överdragna av ett vitt el. gulaktigt pulver av
sporsäckar. För att hindra utbredningen
böra dessa pungar uppbrännas.
Pungsten. Se Testikel!
Pungutter (Chirone’ctes mi’nimus). En
sydamer. Pungråtta, som har simhud
mellan tårna och lever av fisk.
Pungvarg (Thylaci’nus cynoce’phalus).
Ett hundliknande Rovpungdjur, som
förekommer i Tasmanien och är det största
av alla köttätande pungdjur (kroppslängd
omkr. 1 m). Till färgen är p. gråbrun med
svarta tvärstrimmor.
Pungört. Annat namn på 1 o m m e.
Pu’nica. Växtsläkte (fam. Punica’cece).
Frukten är mångrummig med många frön
i varje rum. P. grana’tum
(Granatträdet) har grant röda blommor. Det odlas
i Medelhavsländerna. Frukterna kallas
»granatäpplen»; dels ätas de råa, dels
beredas de till saft (»grenadine»).
Rotbarken innehåller flera alkaloider och
användes förr mot binnikemask.
Pu’niska krigen. Benämning på de
ryktbara krigen mellan Rom och Kartago åren
5202
264—241, 218—201 och 149—146 f. Kr.
Det första kriget medförde för Rom
besittningen av Sicilien, som blev den första
rom. provinsen. Det andra p. k. gav Rom
herraväldet över Medelhavet samt
besittningen av Spanien, men först efter
ytterligt utmattande strider, under vilka den
stora puniska fältherren Hannibal
tillfogade romarna de förkrossande nederlagen
vid sjön Trasimenus (217) och vid Cannae
(216). Det sista p. k. slutade med att de
rom. härarna under Scipio Africanus d. y.
jämnade Kartago med marken (146 f. Kr.),
varefter dess område införlivades med Rom.
Punjab el. Penjab [pandja’b]. Bet.
»Femflodslandet». Landsdel i n. v. Britt.
Indien mellan Himalaya, Sutley och Indus,
med 353 000 kvkm fyra ggr så stort som
Svealand. P. är till större delen ett
slättland, vars jord, där den bevattnas, är
ytterst givande. Särskilt vete och bomull
odlas massvis. Den odlingsbara jorden ökas
ständigt genom utvidgning av
anläggningarna för konstbevattning. Ar 1928—1929
voro 13 mill. acres land konstbevattnade.
Omkr. 25 mill. inv. (1921). Huvudstad:
L a h o r e.
Punkah [pa’ngko] (eng. av hindostanska
pankha = solfjäder). Ett slags stor, i
taket anbragt fläkt, ofta förekommande i
tropikerna.
Punkt. 1. Matematiskt definieras p. som
en storhet i rummet med bestämt läge
men utan utsträckning. 2. I den moderna
notskriften betecknar en p., anbragt efter
en not, att noten förlänges med hälften av
det tidsvärde, den själv representerar;
anbragt över eller under en not, betyder p.,
att noten skall utföras staccato.
Punktalglas. Se Glasögon!
Punkte’ra. Förse el. utmärka med
punkter: erhålla hål på luftslangarna till
motorfordon m. m. — P u n k t e’r i n g,
ex-plodering el. annat missöde med ett
motorfordons el. en velocipeds luftringar.
Punktgravy’r el. punkt e’r man e’r.
Inom grafiken ett djuptrycksförfarande,
varvid skuggor och konturer utmärkas
genom en serie små punkter, vilka med nål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
