Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramdala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5257
Ramdala—Ramön y Cajal.
5258
kisen de R. R. har vunnit ryktbarhet som
beteckning för Frankrikes första vittra
»salong». Här samlades nämligen kring
markisinnan de R. en talrik krets,
tillhörande Frankrikes förnäma, lärda och
litterära värld. De vittra intressen och det
förfinade sällskapsskick, som odlades i
Hotel de R., satte i mycket sin prägel på
den franska kulturen under åren 1620—50
och blevo grundläggande för dess följande
betydelsefulla utveckling.
Ramdala. Socken i Blekinge län (Östra
härad). 2 669 inv. (1932).
Rameau [-må’], Jean Philippe, f.
1683, d. 1764. Fransk kompositör och
musikteoretiker, den franska musikens
främste företrädare under 1700-talets förra
hälft. Bl. hans operor, i vilka han ansluter
till Lully och den nationella riktningen,
märkas Hippolyte et Aricie (1733) och
Cas-tor et Pollux (1737). Vidare har han skrivit
kantater, motetter och synnerligen
intagande och betydande klavermusik. Genom
sin teoretiska skrift Traité de Vharmonie
(1722), vari han först av alla teoretiskt
skiljer dur- och molltreklangen åt, blev
han den moderna harmonilärans
grundläg-gare. Den vann dock erkännande först
omkr. hundra år senare. Litt.: Ina Lange:
Från rokokotidens musikliv (1912).
Ramée [rame’], Pierre de la (lat.
form Petrus Ramus), f. 1515, d. 1572.
Fransk filosof och universitetslärare. Han
utövade ett viktigt inflytande
förnämligast genom sin kritik av Aristoteles’ logik,
som han ej ansåg motsvara det naturliga
mänskliga tänkandet. R. framhävde även
Platon på Aristoteles’ bekostnad, vilket
blev av betydelse för platonismens
utveckling. R. gav upphov till en filosofisk
riktning, kallad ramismen.
Ra’mek, Rudolf, f. 1881. österr. jurist
och politiker, tillhörande kristligt-sociala
partiet, förbundskansler 1924—26.
Ramel. Sv. adlig ätt härstammande fr.
Pommern, känd fr. 1200-talet, friherrlig
1771. 1. Malte R„ f. 1747, d. 1824.
Friherre, riksråd, sv. minister i Madrid 1778
—80. Led. av Sv. ak. 2. Sten Gustaf
Fredrik Troil R., f. 1872. Friherre.
landshövding i Malmöhus län sedan 1925,
utrikesminister juni 1930—sept. 1932. R.
har tjänstgjort vid sv. legationer i olika
länder, varit envoyé i Oslo och Berlin samt
delegerad vid förhandlingarna i
Spets-bergsfrågan 1914. Led. av Lantbr. ak.
Ramie. Se Boehmeria!
Ramillies [-miji’]. By i mell, Belgien
(prov. Syd-Brabant), bekant genom
engelsmännens seger över fransmännen där
1706.
Rami’sm. Se Ramée!
Ramkvilla. Socken i Jönköpings län
(Västra härad). 1 230 inv. (1932).
Ramlösa. Badort inom Hälsingborgs
stadsområde, upprättad 1707. Särskilt
sockersjuka och gikt behandlas här.
Ra’mmelsberg. Bergsparti i mell.
Tyskland (n. Harz), med sedan 900-talet
bearbetade gruvor. Gruvdriften i R. torde ha
varit av synnerlig betydelse för
gestaltningen av den älsta sv. gruvhanteringen.
Ramno’s. En sockerart med fem
kolatomer i molekylen, vilken förekommer bl.
a. i Rha’mnus- och Qwe’rcws-arter.
Ramnäs. Socken i Västmanlands län
(Snevringe härad). 2 430 inv. (1932).
Ramnäs bruks a. b. Järnverk, mek.
verkstad och sågverk vid Ramnäs, aktiekapital
3,39 mill. kr., årstillverkning 2 mill. kr.
Bruket anlades i slutet av 1500-talet och
övertogs av nuvarande bolag 1874. R. äger
Ferna Bruks a. b. och W i r s b
o-Ramnäs Kr af t-a. b.
Ramön y Cajal
[ramå’n i kacha’11],
Santiago, f.
1852. Sp. anatom,
som gjort
synnerligen viktiga
upptäckter angående
nervsystemets
finare byggnad och
därför jämte sin
medarbetare C.
Gol-gi erhöll
Nobelpriset i medicin 1906.
Led. av Vet. ak.
S. RAMON Y CAJAL.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
