Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Repulsion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5321
Repulsio’n—Reservationsanslag.
5322
republiken. 2. Anhängare av politiskt parti
i U. S. A., som strävar att värna om
unionens enhet och rättigheter gentemot de
enskilda staternas intressen. Republikanska
partiet har även varit anhängare av
skyddstullar och guldmyntfot, arbetade före
inbördeskriget för slaveriets upphävande och
hade följaktligen sin huvudstyrka inom de
norra staterna. De svenskfödda
amerikanarna höra i regel till r.
Repulsio’n (lat. repe’Uere = störta
tillbaka) . Motsatsen till attraktion. R.
äger rum mellan två kroppar, laddade med
samma slags elektricitet, el. mellan två
magnetpoler av samma slag.
Reputatio’n (lat. reputa’tio =
övervägande) . Bet. anseende, rykte. — R e p
u-t e’r lig, aktningsbjudande.
Re’queim el. r e k v i e m (lat. re’quies =
vila). Den kat. kyrkans döds- el.
själa-mässa (mi’ssa pro defu’nctis), vilken
uppföres dagen efter Allhelgonadag. Namnet
är hämtat från mässans begynnelseord
Requiem cete’rnam do’na e’is do’mine (bet.
Giv dem, Herre, den eviga vilan). R. har
utvecklat sig till en speciell musikalisk
form med huvuddelarna: Intro’itus,
Gra-dua’le, Di’es i’roe, Offerto’rium, Sa’nctus,
Pi’e Je’su och A’gnus De’i. Bl.
kompositörer av dödsmässor märkas Palestrina,
Mozart, Cherubini, Verdi, Brahms (till
tysk text), Schumann och i Sverige
Josephson.
Requie’scat in pa’ce (lat.). Bet. Vile han
(hon) i frid! Slutorden i den kat.
själa-mässan.
Resandes träd. Se Ravenala!
Resare-Bengt. Se Oxenstierna 5!
Rescht. Stad i n. Persien med stor
handel på Ryssland. Omkr. 80 000 inv. (1930).
Rese’da. Växtsläkte (fam. Reseda’cece)
av omkr. 50 särskilt i Medelhavsområdet
förekommande arter med blommor i
axlika klasar. En sällsynt sv. art är R.
lute’ola (V a’u el. Färgreseda). En
ofta odlad art är R. odora’ta, som har
starkt välluktande blommor och
härstammar fr. n. Afrika.
Reseförbud. Ett av domstol el.
överexe-kutor för en tid av högst sex veckor
meddelat förbud för gäldenär att lämna
orten, innan han gjort rätt för sig.
Över-trädes r., skall gäldenären återhämtas och,
om borgenären så önskar, insättas i häkte
under den tid r. varar.
Resektio’n (lat. reseca’re = avskära).
Bortoperation av en organdel, t. ex. delar
av ben, tarm, nerv el. dyl.
Resekreditiv. Se Kreditiv 3!
Resele. Socken i Västernorrlands län
(Ramsele och Resele tingslag). 2 459 inv.
(1932).
Rese’ner. Se Hartser!
Reseregleme’nte. Förordning med
bestämmelser om arvoden och
resekostnads-ersättning vid särskilda förrättningar i
statens tjänst.
Rese’rv (lat. reserva’re = spara). 1.
Förråd, manskap, personal o. dyk, avsedda
att tagas i bruk först i andra hand. 2.
Truppförband (del därav), vilket icke
omedelbart insättes i striden utan avses
för att möta oförutsedda händelser el.
giva ökad kraft, där avgörandet sökes. 3.
Beteckning på befälspersonal och manskap,
som ej äro i tjänstgöring
(reservister). 4. R. av befäl är hos oss dels
personal på reservstat, dels personal i
reserven. Till den sistnämnda gruppen
hör dels sådan personal, som varit på
aktiv stat men övergått därifrån, dels också
sådan, som fr. början utbildats för
reserven (reservofficerare,
»reserva-re»).
Reservatio’n (lat. reserva’re =
undantaga). 1. Bet. förbehåll, villkor; gensaga,
avvikande mening. 2. Område i U. S. A.,
upplåtet åt indianer. —- Reserv a’n*t,
person som gentemot fattat beslut
anmäler avvikande mening. — R e s e r v e’r a,
förbehålla, undantaga. — Reserv e’r a d,
förbehållsam, tillbakadragen, försiktig. —
Re s e r v e’r a sig, anmäla skiljaktig
mening.
Reservationsanslag. Ett sådant av
riksdagen beviljat statsanslag, varom gäller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
