- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / X. Paulinus-Sacklén /
5327-5328

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resolution ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5327

Resulta’nt—Retorsio’n.

5328

Restrikt i’v, inskränkande,
begränsande. — Restrikti o’n ssystemet,
beteckning på den nuv. sv. organisationen
av rusdrycksförsäljningen. Jfr Bratt,
Motbokssystemet!

Resulta’nt. Se
Kraftparallello-gram!

Resulta’t (lat. resulta’re = studsa
tillbaka). Bet. slutlig verkan, utgång;
påföljd. — R e s u 11 e’r a, följa; ge till
resultat; bli en följd (av).

Resumé el. r e s y m é (fransk, résumé
av lat. resu’mere = åter börja). Bet. kort
sammanfattning, översikt. — Resu
me’-r a, sammanfatta, anföra huvudpunkterna.

Resurrektio’n (lat. resurre’ctio). Bet.
återuppståndelse.

Resu’rs (fransk, ressource). Bet. utväg,
hjälpkälla, tillgång.

Reså’rer (fransk, ressorts av re = åter
och sortir = springa upp). Spiralfjädrar
i möbler; kautschukband i t. ex. skodon.

Retardatio’n (lat. retarda’re = fördröja).
Bet. hastighetsminskning. Mots.:
acceleration.

Retbarhet. Se Retning!

Retentio’n (lat. rete’ntio). Rest, återstod
av ngt, som normalt eljest skall lämna
kroppen (ex. urin i blåsan, efterbördens
kvarstannande i livmodern, testiklarnas
kvarblivande i bukhålan, födans
kvarstannande i magsäcken). —
Retentions-r ä 11, rätt för vissa fordringsägare (ex.
hyresvärd) att, tills skulden betalts,
kvar-hålla gäldenärs lösören.

Re’thel, Alfred, f. 1816, d. 1859. Tysk
målare och tecknare. Han har studerat
gammaltysk konst och med brådmogen
talang skapat storvulna skildringar ur
landets saga och historia (freskcykeln i
Kej-sarsalen i Aachens rådhus). I
träsnittsse-rien Auch ein Totentanz, fr. revolutionen
1848, framstår han som en modern Holbein.

Re’ti, Richard, f. 1889, d. 1929. Ung.
schackmästare, som inlagt stor förtjänst
om schackspelets nydaning.

Re’tina (lat.). Bet. näthinnan. Se öga!

Retini’tis (lat.). Bet.
näthinneinflamma-tion.

Retire’ra (fransk, se retirer). Bet. draga
sig tillbaka, anträda återtåg.

Retning el. i r r i t a m e’n t. En
förändring i de omgivande livsbetingelserna, som
inverkar på en organism och i synnerhet
på dess sinnesorgan. Egenskapen att
reagera för en r. kallas retbarhet el. i
r-ritabilit e’t. Den lägsta
retningsinten-sitet, vid vilken r. kan förnimmas, kallas
retnings tröskel. Jfr vidare W
e-b e r-F echnerska lagen!

Retningsrörelser el. paratoniska
rörelser. Inom växtfysiologien bet. för
sådana rörelser hos växterna, som orsakas
av yttre retning. Retmedlet kan vara ljus,
värme, tyngdkraften, kemiska el.
mekaniska medel. Beroende på reaktionens art
skiljer man mellan tropismer el.
orienteringsrörelser, då
organet intar en bestämd ställning i
förhållande till retningens riktning och
n a s t i’e r, då rörelsen icke visar något
bestämt samband med denna.
Orienteringsrörelser hos fritt rörliga växter,
svärmsporer o. dyl. kallas t ax i’e r. Beroende på
det retmedel, som utlöser rörelsen skiljer
man mellan geo t r op i’s m (resp, g e
o-t a’x i s) som orsakas av tyngdkraften,
fototrop i’sm (av ljuset), k e m o t r
o-p i’s m (av kemiska medel),
galvano-t r o p i’s m (av elektrisk ström),
hydro-t r op i’sm (av fuktighet) o. s. v.

Re’tor (grek.). Vältalare, lärare i
vältalighet (hos forntidens greker). — R e t
o-r i’k, vältalighet, talarkonst. — R e t
o’-r i s k, som hör till talarkonsten; även
prå-lig, svulstig. — R e t o’r iska figurer,
bildliga uttryckssätt, som användas i
konstnärlig prosastil. — R e t o’r i s k f r
å-g a, en fråga, framställd för effektens skull
och ej avsedd att besvaras.

Retorsio’n (lat. retorque’re = vrida
tillbaka). Tvångsmedel, som en stat tillgriper
gentemot c □ annan med anledning av, att
den senare företagit någon åtgärd, som
utan att vara en rättskränkning dock
framstår som ovänlig el. i varje fall
oförmånlig för den förstnämnda staten. Ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/10/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free