Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5385
Riza Khan Pehlevi—Robertson.
5386
Riza Khan Pehlevi, f. 1878. Sjah i
Persien sedan 1925. Jfr Persien!
Rizzio [ri’ttsiå] el. R i c c i o [ri’ttjå],
David, d. 1566. Italienare, den skotska
drottningen Maria Stuarts sekreterare.
Misstänkt för att stå i intimt förhållande
till drottningen blev R. mördad.
Rizzo [ri’ttså], Antonio, f. omkr.
1430, d. efter 1497. It. skulptör och
arkitekt, främst verksam i Venedig, där han
utfört en del av Dogepalatsets
gårdsarki-tektur samt några gravmonument.
Rjasa’n. Stad i mell. Ryssland
(Moskva-regionen) vid Oka, gammal stad med stor
spannmålshandel. 51 000 inv. (1926).
Rju’kan el. R j u k a n f o s s. Bet. »den
rykande». Ett 104 m högt vattenfall i
Maane älv i s. Norge (Telemark fylke),
med stora kraftstationer och
salpeterfabriker.
R. L. F. Förk. för Riksförbundet
landsbygdens folk.
Rn. Kem. tecken för rad o’n el. r
a-diumemanation.
Roanne [råa’nn]. Textilindustristad i
mell. Frankrike (dep. Loire). 38 000 inv.
(1926).
Roanoke [råonå’k], 1. Flod i ö. U. S. A.
i staterna Virginia och Nord-Carolina, med
källor i Alleghanybergen och utlopp i
Atlanten. Längd: 720 km varav 200
segelbara. 2. Fabriksstad i ö. U. S. A.
(Virginia). 69 000 inv. (1930).
Roasjö. Socken i Älvsborgs län (Kinds
härad). 349 inv. (1932).
Ro’bbert (eng. rubber). Bet. omgång (i
spel, då alla haft förhand).
Ro’bbia, L u c a d e 11 a. It.
bildhuggar-släkt, verksam i Florens. 1. Luca della
R., f. 1399, d. 1482. Hans behagfulla
skulpturer tillhöra de yppersta i den florentinska
ungrenässansen. Främst av hans arbeten i
marmor står sångartribunen i Florens dom
med dess barnframställningar. Mest
ryktbar blev han genom sina madonnareliefer i
mångfärgat lergods, en teknik, som han
själv utbildat. 2. Andrea della R., f.
1435, d. 1525. Den förres brorson och
lärjunge. Han arbetade i samma
lergodsteknik och utförde bl. a. medaljongfrisen med
lindebarnsreliefer för hittebarnshuset i
Florens.
Robe [råb] (fransk.). Klänning med släp;
ämbetsdräkt (lång överklädnad) för
domare och advokater i Frankrike.
Robert [-bä’r], I. Hubert R., f. 1733,
d. 1808. Fransk målare och
trädgårdsarkitekt, som i sina tavlor med it.
ruinmotiv förebådar impressionismen. II. L é
o-pold R., f. 1794, d. 1835. Schweiz.-fransk
sedemålare. Hans starkt idealiserade,
tablå-artade skildringar ur it. folklivet voro
mycket populära.
Robert Guiscard [råbä’r giska’r], f.
omkr. 1015, d. 1085. Normandisk hövding,
hertig av Apulien, Kalabrien och Sicilien.
R. gjorde slut på grekernas herravälde i
Italien och understödde sin forne fiende
Gregorius VII i kampen mot Henrik IV.
Roberts [rå’bots], Frederick
S 1 e i g h, earl R. of Kandahar,
Pretoria and Waterford, f. 1832, d.
1914. R. deltog 1857—59 vid kuvandet av
upproret i Indien och senare i flera
asiatiska och afrikanska fälttåg, var
överbefälhavare under boerkriget och chef för den
britt, armén 1901—04.
Robertsfors. 1. Kapellförsamling i
Västerbottens län (Bygdeå socken). 2 924 inv.
(1932). 2. Municipalsamhälle i R. 1. 952
inv. (1932).
Robertsfors, a. b. Bolag i Härnösand,
som driver sågverk, sulfitfabrik och mek.
verkstad i Robertsfors, grundat 1899,
aktiekapital 4 mill. kr., årstillverkning 22 000
ton torr sulfitcellulosa, och 9 000
standard sågade trävaror. Årstillverkningens
totalvärde 5 mill. kr.
Robertson [rå’botson]. I. William R.,
f. 1721, d. 1793. Skotsk historiker, som
vann stort rykte genom för sin tid mycket
värdefulla historiska arbeten, särskilt i
Skottlands historia. II. William
Robert R., f, 1859. Britt, fältmarskalk
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
