Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romanäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5403
Romanäs—Romerska riket.
5404
längd och. skildrar en serie varandra
avlösande äventyr liksom en medeltida roman.
Romanäs. Lungsotssanatorium i
Jönköpings län (Säby socken) vid sjön Sömmen.
Romarbrevet. Se Paulus!
Romb (grek. ro’mbos av re’ml)ein =
vrida). Parallellogram med alla fyra sidorna
lika stora, men vinklarna ej räta. — R o
m-b o i’d, parallellogram, som varken är
lik-sidig el. rätvinklig.
Ro’mbiska systemet. Se Kristall!
Romboe’der. Kristallform, som begränsas
av sex lika och parvis parallella, rombiska
ytor.
Romboi’d. Se Romb!
Romdahl, Axel Ludvig, f. 1880.
Konsthistoriker, intendent vid Göteborgs
museums
konstav-deln. sedan 1906,
prof, vid Göteborgs
högskola sedan 1920.
R. är förf, till
åtskilliga arbeten
inom skilda grenar av
sitt fack och har
jämte J. Roosval
utg. Svensk
konsthistoria (1913). Led.
av Konst-ak.
Rome [råm]. Fabriksstad i n. ö. U. S. A.
(New York). 32 000 inv. (1930).
Romé de 1’Isle [-me’ do lil], J e a n B a
p-tiste Louis, f. 1736, d. 1790. Fransk
mineralog, en av den moderna
kristallo-grafiens grundare.
Romelanda. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Inlands södre härad). 1 685 inv.
(1932).
Romeleåsen. Bergås i s. v. Skåne, best,
dels av urberg, dels av siluravlagringar.
Högsta toppen är Romele klint (176
m). Åsen täckes av skog, ljungmarker och
odlad jord.
Romell. 1. L ar s R„ f. 1854, d. 1927.
Botanist, svampkännare, som, förutom ett
flertal avhandlingar i mykologi, utgivit
ex-sickatverket Fu’ngi excicca’ti prcece’rtim
scandina’vica. 2. Lars Gunnar T o r
g-n y R., f. 1891. Den förres son, botanist,
se
dan 1928 prof, vid Cornell university,
Ithaca, U. S. A. R. har utgivit ett
flertal arbeten av ekologiskt och
växtfysiolo-giskt innehåll.
Romeo och Julia [rå’- —]. 1. Ett av •
Shaksperes mest ryktbara sorgespel
(1597), behandlande en tragisk
kärlekssaga med en it. adelsfejd som bakgrund.
2. En opera av G o u n o d med samma
ämne (1867, Sthlm 1868).
Romerike. Urgammalt namn på
slättbygden n. ö. om Oslo (Akershus fylke).
Romerska republiken. 1. Det romerska
riket 509—31 f. Kr. 2. Kyrkostaten: a)
under den franska revolutionen från 1798 till
1799; b) under några månader år 1849.
Romerska riket. De länder, som under
antiken bildade det rom. världsväldet.
R. från älsta tider till kejsardömets
uppkomst (31 f. Kr.). Enligt traditionen
skall R. ha grundlagts omkr. 750 f. Kr. av
de två bröderna Romulus och Remus, av
vilka den förre skulle givit staden Rom
sitt namn. R. bestod i början blott av
staden Rom och den latintalande
befolkningen vid nedre Tibern, under det att de
kringboende folken, bland vilka må
nämnas de med latinarna besläktade volskerna,
oskerna samt de både till språk och ras
främmande etruskerna, bildade egna riken,
mot vilka latinarna länge hade svårt att
hävda sin självständighet. Sedan de
emellertid lyckats befästa sin ställning mot
medtävlarna, övergingo de till erövringar,
underkuvade samniterna (326—290), de
syditalienska stammarna (282—272) och
etruskerna (omkr. 266), varefter R.
sträckte sig från Ariminium i n. till Tarentum i
s. Under den följande tiden gjordes
oavbrutet nya erövringar. I s. och i v.
erövrades Sicilien, Spanien och områden i Afrika
(se Puniska krigen!), i n. Gallia
Cisalpina (225—22) och Gallien (58—51 av
Caesar), i ö. Makedonien och Grekland
(146), Pergamon (133), Pontus (krigen
med Mithridates 88—64), Syrien (64),
Ju-déen (f. å.), Egypten (30), varjämte en hel
del andra stater erkände R:s överhöghet.
Härefter innehade R. den absoluta
härskareställningen i Medelhavsområdet.
A. ROMDAHL.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
