Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5427
Rosverk—Rote.
5428
generationsväxling, varvid tre olika slags
sporer utvecklas, nämligen se c i’d i e- el.
skålrostsporer på våren, u r e’d
o-el. sommarsporer på sommaren samt
tel e’u to- el. vintersporer på
hösten. Hos en del arter överhoppas
emellertid ett (el. två) av dessa stadier. Ofta
förekomma de å skilda värdväxter. Många r.
förorsaka farliga växtsjukdomar. Viktigast
äro Svartrost (Pucci’nia gra’minis),
som bildar secidier på berberisblad, medan
uredo- och teleutosporer bilda rostbruna,
resp, svartbruna, långa fläckar å
sädesslagens blad, och Gulrost el. Veterost,
vars sommarsporlager bilda långa, gula
fläckar å blad och agnar av särskilt vete
och korn, medan dess vintersporlager bilda
fina svarta el. bruna streck på samma blad.
Den senare är således ej beroende av mer
än en värdväxt och bekämpas bäst genom
odling av motståndskraftiga sorter, medan
svartrosten även kan bekämpas genom
utrotning av berberis. R. finnas f. ö. på de
allra flesta fanerogamer.
Rosverk. Se Spröjsverk!
Rot. 1. Växtdel, som växer nedåt och
aldrig bär blad el. bladrester. Spetsen av
en r. beklädes av en liten rotmössa, och
intill denna täckes r. av talrika rothår.
R. förekomma endast hos fanerogamer och
ormbunksväxter. Den ur fröet först
framkommande roten kallas 1 i 11 r o t och
utväxer senare till en huvudrot (vars
tillväxt dock hos många växter tidigt
avstannar) . Dess sidogrenar kallas
sidorötter. Birötter utväxa däremot fr.
stammens nedre del. Uppsvällda rötter, som
innehålla upplagsnäring, kallas
knölrötter (t. ex. huvudroten hos morot, birötter
hos Orchis). Om luftrötter, se detta
ord! 2. Inom matematiken dels det värde
el. de värden på den obekanta i en
ekvation, för vilket denna ekvation blir en
identitet, dels den storhet, som vid
upphöjning till en bestämd dignitet ger en viss
given storhet. Alltefter digniteten kallas
dylika r. kvadratrötter,
kubikrötter, fjärderötter o. s. v. Så är
t. ex. 2 femterot till 32, emedan 25 = 32.
1 de flesta fall äro r. irrationella tal. Med
rotutdragning ur ett visst tal menas
uträkning av dess rötter. Jfr Dignitet!
Rota. I nord, mytologi namn på en av
stridsgudinnorna (valkyrjorna).
Rotary club [rå’tori klabb] (eng.). Bet.
»roterande klubb»; namn på klubbar,
vilkas ändamål är att sammanföra folk ur
olika yrken till fri, sällskaplig samvaro
och diskussion. Idén har utgått fr.
Amerika och vunnit stor spridning.
Rotatio’n (lat. rota’tio = kretslopp). En
kropps vridning kring en fast linje, r
o-tationsaxel. —
Rotationsappa-r a t, anordning, avsedd att åskådliggöra
vissa för rotationen gällande lagar. Den
viktigaste av dessa är den, att rotationsaxeln
alltid strävar att bibehålla sin riktning
oförändrad. Detta visas av g y r o s k
o’-p e t, se d. o.! — Rotationsfigur,
kropp el. yta, som uppkommer, då en plan
figur vrider sig kring en axel i planet
(jfr Guldin!). — Rotationspress,
nutidens snabbaste tryckpress, best, av
roterande cylindrar upptagande stilytan, mot
vilka sedan papperet framrullar.
Tryckhastigheten kan med en dylik press
uppgå till 200 000 ex. i timmen.
Rotationsbländare. Se Bländare!
Rotato’ria. Se H j u 1 d j u r!
Rotbrand. Röta å groddplantor av betor,
gurkor m. fl., framkallad av flera olika
svamparter. Sjukdomen tyckes gynnas av
sur reaktion i jorden. Jfr Betbrand!
Rotdödare. Två parasitsvampar,
Ophio’-bolus gra’minis och O. herpotri’chus, som
angripa stråbas och rötter av sädesslagen,
oftast vete.
Rote. 1. Beteckning för landområde enl.
en el. annan juridisk indelning, vanl. i
städerna. Jfr Roteman! 2. Skara,
avdelning, särskilt i gymnastiktrupp. 3. I en
truppavdelning, som är uppställd på linje
om två led, utgör en man i första ledet
tillsammans med den bakom honom
stående en r. Saknas den senare mannen,
benämnes r. b 1 i n d r o t e. R. indelas i udda
och jämna. Två närstående r. bilda ett
r o t e p a r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
