Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sat sapienti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5589
Saumur—Sa’vonlinna.
5590
Saumur [såmy’r]. Stad i mell. Frankrike
(dep. Maine-et-Loire). 16 000 inv. (1926).
Sauro’matum. Växtsläkte (fam. Ara’cece)
med 6 arter i tropiska Afrika och
Himalaya. Blomställningen har fläckigt hölster
och ett långt utskott i spetsen, vilket
genom aslik lukt lockar till sig insekter.
Saussure [såsy’r], Nicolas
Théo-d o r e d e, f. 1767, d. 1845. Schweiz,
naturforskare, framför allt botanist, en av
nä-ringsfysiologiens grundare. S. visade bl. a.
genom kvantitativa mätningar, att den ur
atmosfären hämtade kolsyran är växternas
viktigaste näringsämne.
Saussurea [såsy’-]. Växtsläkte (fam.
Compo’sit(e) med blå el. violetta blommor.
En i sv. fjälltrakter vanlig art är <8. alpi’na
(F j ä 11 s k ä r a), som har violetta, starkt
vaniljdoftande blomkorgar i flock och
undertill ludna blad.
Sauternes [såtä’rn]. ~ Kommun i s. v.
Frankrike (dep. Gironde), bekant för sitt
ypperliga vita vin.
Sauvera. Se Såvera!
Sav. Ofta använd beteckning på trädens
före lövsprickningen uppstigande,
socker-haltiga näringsvätska.
Sava. Se S a v e!
Sa’waii. Den v. och större av S a m o
a-ö a r n a, % större än Öland.
Savannah [sav8e’nn9]. 1. Flod i ö. U. S.
A., bildande gräns mellan staterna
Syd-Carolina och Georgia, med källor i
Appa-lachiska bergen och utlopp i Atlantiska
havet vid den liknämnda staden. Längd:
720 km, varav omkr. hälften segelbara. 2.
Handels- och fabriksstad i ö. U. S. A.
(Georgia), betydande bomullshamn. 85 000
inv. (1930).
Sava’nner (urspr. haitiskt ord). De
stäpper, som förekomma i tropiska trakter med
starkt utpräglad torrtid, t. ex. stora delar
av ö. Afrika. Ofta finnas å s. ens‘taka
buskar och träd. Djurlivet är vanl. rikt.
Syd-Amerikas s. kallas dels c a m p o s, dels
11 a n o s.
Savarin [-ä’n] uppkallat efter
Brillat-Savarin). Maträtt, best, av en sockerkaka
el. dyl., ofta gräddad i kransform,
genom-dränkt med saft el. vin.
Savart [-va’r], Felix, f. 1791, d. 1841.
Fransk fysiker, som tillsammans med Biot
1820 upptäckte Bio t-S avarts lag samt
dessutom utfört viktiga undersökningar
över ljudet, ljuset och svängningsrörelser
i allm.
Savary [-ri’], A i m é Jean Marie
René, f. 1774, d. 1833. Hertig av Rovigo,
fransk general och diplomat i Napoleon
I:s tjänst. S. var chef för den hemliga
polisen och 1810—12 polisminister.
Sa’ve el. S a’v a. Jugoslaviens huvudflod,
med källor i Öst-Alperna (Krain) och
utlopp i Donau vid Belgrad. Längd: 712 km,
till större delen segelbara.
Savigny [-vinji’], Friedrich Karl
von, f. 1779, d. 1861. Tysk rättslärd,
professor i Berlin. Den egentlige grundaren
av den romerska rättens studium i
Tyskland kom S. att giva huvudimpulsen till
den historiska uppfattningen av statslivet
(den s. k. historiska skolan).
Savoie [-voa’]. 1. Dep. i s. ö. Frankrike.
2. Fransk namnform för S a v o y e n.
Savoir faire [sa’voarfä’r] (fransk.).
Förmåga att utnyttja omständigheterna.
Savoir vivre [sa’voarvi’vr]. Bet. egentl.
veta att leva; levnadsvett, världsvana, gott
sätt att uppträda, skicka sig.
Sa’volaks. Landskap i mell. Finland,
fördelat på Viborgs, S:t Michels och Kuopio
län.
Savona [-vå’na]. Hamnstad i n. v.
Italien (prov. Genova). 61 000 inv. (1931).
Savonarola [-rå’la], Girolamo, f. 1452,
d. 1498. It. botpredikant och reformator.
S. lyckades, sedan den mediceiska
härskarsläkten fördrivits från Florens, där grunda
en slags religiös demokrati med strängt
asketiska ideal. Han mötte dock starkt
motstånd, bl. a. från påven, och
utlämnades till inkvisitionen. Efter oerhörd tortyr
blev han hängd och bränd.
Sa’vonlinna. Fin. namn på staden N
y-slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
