Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selånger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5649
Selånger—Semli’ki.
5650
Selånger. Socken i Västernorrlands län
(Medelpads v. domsagas tingslag). 3 322
inv. (1932).
Selö. Se Ytterselö, överselö!
Sem. I G. T. en av Noas söner och
stamfader för en folkstam (1 Mos. 5, 9 och 10
kap.). Jfr Semiter!
Semafor [-få’r] (grek.). Bet.
teckenbärare. Signalapparat i form av en hög stång
med fällbara sidostänger.
Sema’ng. Sammelnamn för krushåriga
n e gr i t o s på Malackahalvön och i s.
Siarn.
Se’mele (grek. Seme’le). I grek,
mytologi en tebansk prinsessa, som älskades
av Zevs. Då hon begärde att få se honom
i fullt majestät och fick sin önskan
uppfylld, förtärdes hon av blixten och födde
döende Dionysos (jfr d. o.!).
Se’men (lat.). Bet. frö.
Semeroe [seme’ro] el. S m e r o e. Javas
högsta berg (3 676 m), beläget på ö. Java.
S. är en verksam vulkan, som hade sitt
senaste utbrott 1885.
Seme’ster (lat. seme’stris =
6-måna-ders-lång). Bet. ferier, vilotid. I Tyskland
detsamma som lästermin vid skola el.
un-versitet.
Semgallen. Provins i mell. Lettland.
Se’mi (lat.). Bet. halv-. Det användes
mest i vetenskapliga ord.
Semifina’1. Den sista tävlingen före en
avslutningstävlan. Se Final!
SemikoTon (lat. se’mi och kolon).
Skiljetecken (;), som anger ett längre
uppehåll inom meningen än komma.
Semina’rium (lat.). Bet. plantskola. 1.
Under antiken en bildningsanstalt i allm.
2. Under medeltiden ett annat namn för
de s. k. domskolorna, vid vilka blivande
präster utbildades. — I början på
1800-talet var s. även benämning på de då
vid Uppsala och Lunds universitet
upprättade undervisningsanstalterna för
praktisk prästbildning, vilka indrogos 1831.
3. Bildningsanstalter för blivande lärare
och lärarinnor (se Folkskollärar-
seminarium, Högre
lärarinneseminarium, Småskolesemina-r i u m!). 4. Vid universitet inrättad
anstalt för praktiska övningar, vilken
förestås och ledes av akademiska lärare. •—
S e m i n a r i’s t, elev vid läroanstalt för
blivande lärare el. lärarinnor.
Seminghundra. Härad i Stockholms län.
Semipala’tinsk. Stad i kasakrepubliken,
S. S. S. R., vid Irtysj och den punkt, där
floden slutar vara segelbar. S. ligger på
stäppen och är medelpunkt för
spannmåls-handeln i dessa trakter. 57 000 inv. (1927).
SemipelagianFsm. Se Pelagius!
Semipermea’bel (lat. se’mi = halv och
permea/re = genomsläppa) el. h a 1 v g
e-nomtränglig. Se Osmos!
Semi’ramis. I den assyriska sagan en
drottning, som mördade sin make, konung
Ninos, och sedan förde en kraftfull och
lysande regering, utmärkt både av
krigiska och fredliga bragder (hon skall bl. a.
ha låtit uppföra de berömda hängande
trädgårdarna i Babylon). Hennes
historiska förebild är möjligen en drottning
Sam-muramat (omkr. 800 f. Kr.).
SemPter (av Sem, Noas son).
Sammanfattande benämning på samtliga de folk,
vilkas språk tillhöra den semitiska
språkgruppen. De bilda icke någon enhetlig ras.
Med namnet semitisk ras åsyftas
ofta särsk. den främreasiatiska
rasen. Jfr Semitiska språk,
Människoraser!
SemPtiska språk. En västasiatisk
språkgrupp, omfattande östsemitiska
språk (assyriska och babyloniska), och
västsemitiska språk (arameiska,
kananeiska med dess tre dialekter:
moa-bitiska, hebreiska och feniciska, samt
arabiska och abessinska). Ett utmärkande
kännetecken för dessa språk är bl. a. att
ordbetydelsen är strängt knuten till
stammens konsonanter, medan de olika
vokalerna endast kunna närmare utforma
denna grundbetydelse i viss riktning.
Ljudsystemet är även synnerligen egenartat.
SemlPki. Flod i ö. Ekvatorial-Afrika,
som förenar Albert Edward-sjön med Al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
