Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senegal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5655
Sens-moral—Se’ptima.
5656
Sens-moral [san mora’ll] (fransk.). Bet.
sedlig uppfattning, den moraliska
innebörden i ngt.
Senso’rium (lat.). Bet. sinnesorgan. —
Sensoris k, hörande till s.
Sensuali’sm (lat. se’nsus = förnimmelse
av senti’re = känna). Inom filosofien den
åskådning, som betraktar sinnena och
dessas vittnesbörd som grundläggande och
normgivande för själslivet. Den framträder
som 1) kunskapsteoretisk s., enl.
vilken all kunskap stammar ur den
sinnliga erfarenheten, 2) etisk s., enl.
vilken sinnliga drifter äro de enda
handlings-motiv, som givas, och därför bilda
grundval för moralen. Mots.: i n t e 11 e k t u
a-1 i s m. Med s. i allm. bemärkelse menas
sinnlig läggning, sinnlig inriktning. —
S e n s u a 1 i’s t i s k, hörande till s. —
S e n s u e’l 1, sinnlig.
Sente’ns (lat. sente’ntia). Bet.
tänke-språk.
Sente’ra (lat. senti’re = känna). Bet.
ha sinne för, gilla.
Sentime’nt (fransk.). Bet. känsla,
känslighet; om ordets användn. inom
psykologien, jfr Shand! — Sentimenta’!,
känslosam. — Sentimentalit e’t,
känslosamhet.
Separa’t (lat. separa’re = avskilja). Bet.
avskild, särskild. — Separati o’n,
avskiljande, avsöndrande, skilsmässa. —
Separ a t i’s t, person, som skiljer sig fr.
allmänt gällande tro el. sed.
Separa’tor (lat.). Bet. särskiljare.
Mjölk-skumningsapparat, konstruerad som en
centrifug och uppfunnen av svensken
De Laval. Sveriges export av s. hade 1931
ett värde av över 14 mill. kr. Jfr
Separator, a. b.!
Separa’tor, a. b. Bolag i Stockholm,
grundat 1878, bolag sedan 1883, med mek.
verkstäder i Stockholm. S. äger även a. b.
Bal-tic med verkstäder i Södertälje, Svenska
Centrifug a. b., Södertälje, Eskilstuna
stålpressnings a. b., Svenska stålpressnings a.
b. Olofström, a. b. Rudelius & Boklunds
verkstäder i Lund samt är huvudintressent
i a. b. P u m p-S e p a r a t o r. Aktiekapital
96,7 mill. kr. S. sysselsätter 3 000 arbetare
och exporterar en stor del av sin
produktion.
Separe’ra (lat. se par a’re). Bet. avskilja;
avlägsna sig fr. ett sällskap, skumma med
separator.
Se’pia (lat.). Bet. bläckfisk. Mörkbrun
vattenfärg, framställd urspr. av saften i
bläckfiskens bläcksäck (jfr
Bläckfiskar!), numera mest syntetiskt. S.
användes särskilt inom teckningskonsten på
1600-talet. S. betecknar i modernt
språkbruk även den svartbruna färgnyans, som
är karakteristisk för den äkta s.
Se’psis (grek.). Bet. förruttnelse. Se
Blodförgiftning!
Septe’mber (lat. septe’mbris av se’ptem
= sju). Den sjunde månaden i den äldre
julianska kalendern, den nionde i den nuv.
Septembermorden. Benämning på de
massmord, som parisbefolkningen den 2—-6
sept. 1792 utövade på politiska
motståndare i fängelserna. Offrens antal
uppgick till över 1 000.
Septemberrevolutionen. 1. Det sp.
upproret d. 30 sept. 1868, varigenom drottning
Isabella förjagades. 2. Den franska
revolutionen den 4 sept. 1870, varigenom
kejsardömet störtades.
SeptemvFr (lat. se’ptem = sju och vir
= man). Medlem av sjumannamyndighet
el. sjumannaråd i det gamla Rom. — S
ep-t e m v i r a’t, sjumannaråd.
Septentriona’1 (lat. septe’ntrio =
norden). Bet. nordlig.
Septe’tt (av lat. se’ptimus = den
sjunde). Musikstycke för sju självständiga
instrumentala el. vokala stämmor.
Septic tanks [se’ptik tsenks] (eng.). Se
Biologisk rening!
Septikemi’ el. septikämi (grek.
se’p-sis = förruttnelse och ha’ima = blod). Se
Blodförgiftning!
Se’ptima (lat.). Bet. den sjunde. Det
sjunde diatoniska tonsteget räknat fr. en
viss ton och intervallet mellan dessa
to
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
