Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silentium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5709
Sile’ntium—Silkeborg.
5710
Sile’ntium (lat.). Bet. tystnad.
Si’leshår. Sv. namn på, Dr o’ser a-arter.
SiTex (av sili’cium). Ett material, som
i huvudsak består av järn- och
koppar-silicid. Det angripes föga av syror och
användes till elektroder m. m.
Silfverstolpe. Sv. adlig ätt fr. 1751; en
gren skriver sig Silverstolpe. 1. Axel
Gabriel Silverstolpe, f. 1762, d.
1816. Skald, politiker, riddarhussekr. 1795,
kammarherre 1811. Medl. av
konstitutionsutskottet 1809 torde han ha utövat ett
märkbart inflytande på den nya R. F:s
utformning. Hans diktning och övriga
skrift-ställeri går helt i upplysningstidens anda.
Led. av Sv. ak., Mus. ak. och Vet. ak. Litt.:
I. N. Gobom: A. G. Silverstolpe (1923). 2.
Fredrik Samuel Silversto
1-p e, f. 1769, d. 1851. Den förres broder,
diplomat, ämbetsman, 1813—36 preses i
Konst, ak. och chef för Kgl. museet. Led.
av Mus. ak. 3. Gustaf Abraham
Silverstolpe, f. 1772, d. 1824. Den
förres broder, publicist, pedagog och
historiker, 1797 docent i Uppsala, avsatt 1800
efter en ryktbar politisk process (R.
tillhörde den radikala »Juntan», Höjers
krets). Han utgav flera litterära
tidskrifter, ägnade sig senare åt historiskt
författarskap och var livligt intresserad för
folkundervisningsfrågor; han dog som
kyrkoherde i Söderköping. Led av Mus. ak.
4. Magdalena (Malla) Sofia
S., f. M o n t g o m e r y, f. 1782, d. 1861.
Bekant memoarförf., vars hem i Uppsala
var en samlings- och medelpunkt för de
romantiska kretsarua i det dåtida Sverige.
Hennes intressanta memoarer ha utgivits i
fyra delar (1908—11). 5. Karl
Gunnar Westin Silverstolpe,
f-1891. Nationalekonom, prof, vid Göteborgs
handelshögskola 1923—32, dess rektor
efter 1929, förf, av populära arbeten i sitt
fack, bl. a. Nationalekonomi för alla (1922).
6. Oskar Gunnar Mascoll S.,
f. 1893. Sonsons son till S. 3.,
konsthistoriker, skald, som utg. diktsamlingarna
Arvet (1919), Dagsljus (1923), Vardag (1926),
Efteråt (1932) och (tillsammans med K.
Asplund) övers,
av eng. lyrik: Vers
från väster (2 saml.
1922 och 1924).
Silhue’tt (fransk.
silhouette). Bet.
skuggbild av ett
föremål, kontur,
ytterlinjer.
Silici’der. Kem.
föreningar mellan
kisel (lat. sili’cium)
och metaller. Den
viktigaste s. är j ä r n s i 1 i c i d el.
kisel j ä r n.
Sili’cium (lat. si’lex = kiselsten).
Grundämne med atomn:r 14. Se Kisel!
Silika’t. Salt av ki s elsy r a. Till s.
höra de allra flesta bergarter. Se K i s e 1!
Siliquo’s8e. Se Crucifera!
Sili’t. Se Karborundum!
Siljan. Insjö i mell. Dalarna, omkr. 36
km lång, 25 km bred och med ett
ytinnehåll av 290 kvkm. Största djupet uppgår
till 120 m. Sedan 1926 är
vattenavrinningen ur S. reglerad genom en damm vid
Grå-dafallen i Öster-Dalälven, S:s avloppsflod.
S:s enda mera bet. ö är Sollerön. Denna
och socknarna omkr. S. utgöra en av
Sveriges mest besökta turisttrakter.
Siljansnäs. Socken i Kopparbergs län
(Leksands och Gagnefs tingslag). 2 407 inv.
(1932).
Siljeström, Per Adam, f. 1815, d.
1892. Skolman, vetenskapsman, politiker,
vilken inlagt de största förtjänster om
såväl folkskolan som om uppfostran och
undervisningen i övrigt. Bl. a. arbetade han
för folkskolan som bottenskola, för
införande av folkskoleinspektion, för ökat
utrymme åt moderna ämnen vid de högre
skolorna m. m. Litt.: K. P. Arnoldson:
P. A. Siljeström, svenska folkets lärare
(1892).
Silke. Se Konstsilke,
Silkesfjä-r i 1!
Silkeborg. Fabriksstad i Danmark på
mell. Jylland (Viborgs amt). 12 078 inv.
(1930).
G. MASCOLL
SILFVER-STOLPE. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
