Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skepthammar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5773
’ Skepthammar—Skiljedom.
5774
Skepthammar. Se Skäfthammar!
Skeptici’sm [sk-] (grek. ske’psis = tvivel,
prövning). Filosofisk ståndpunkt, som
karakteriseras av tvivel på teoretiska,
moraliska och religiösa principers
bevisbarhet och giltighet. Den kunskapsteoretiska
s. förnekar möjligheten av säker kunskap;
den etiska s. bestrider moralens objektiva
giltighet; den religiösa s. ifrågasätter
Guds existens. — S k e p t i c i’s t i s k,
hänförande sig till s., utmärkande sig för
s. — Sk e’p t i k e r, tvivlare. — Sk
e’p-t i s k, tvivlande.
Skerike. Socken i Västmanlands län
(Norrbo härad). 363 inv. (1932).
Sketch [sketsj]. Det eng. namnet för
skiss. Ordet användes i sv. särskilt om
dramatiska skisser, d. v. s. korta,
fristående teaterstycken.
Skeva planet. Beteckn. för en
hyper-bolisk paraboloid, även kallad sadelyta.
S. K. F. Förk. för Svenska
kullagerfabriken.
Skiatos [ski’-]. Grek, ö i Egeiska havet,
ö. om mell. Grekland, en av de n. S p o r
a-derna.
Skida. Se Frukt!
Skidbladner. I nord, mytologi ett
underbart skepp, som tillhör guden Frej. Det
har alltid medvind och kan trots sin
storlek (det rymmer alla asarna i full
rustning) hopvecklas och bäras i en pung. Jfr
Rimf axe!
Skien [sjen]. Träindustristad i s. Norge
(Telemark fylke) vid Skiensälven,
Telemarkens viktigaste hamn. 15 840 inv.
(1930).
Skiensälven [sje’ns-]. Flod i s. Norge
mellan städerna Skien och Porsgrund. S., som
är helt kort (8 km), utgör avlopp för
Telemarkens vattensystem.
Skiffer. Sammanfattande beteckning för
flera olika bergarter, klyvbara i tunna
skivor, t. ex. alunskiffer, g 1 i
m-merskiffer, lerskiffer.
Skifferolja. Olja utvunnen ur
alunskiffer. I Sverige framställes sådan brännolja
av skifferverken på Kinnekulle enligt
bergsingenjör Sven V. Berghs metod.
Skifte. 1. Arvskifte, se d. o.! 2. S.
av jord (ägoskifte) försiggår
genom lantmäteriförrättning och har
historiskt sett hos oss företett följande
huvudformer: h a m m a r-s., s o 1-s., t e g-s.,
sto r-s., e n-s. och laga s. —
Skiftesstadgan av 1866 har fr. o. m. 1928
ersatts av en 1926 utfärdad lag om delning
av jord å landet. Hittillsvarande laga
s. och hemmansklyvning ha genom den nya
lagen sammanslagits till en ny
jorddel-ningsform, kallad laga s. Ägostyckning
och jordavsöndring ha även sammanförts
till en enda form, benämnd a v s t y c
k-n i n g.
Skiftet. Benämning på Östersjön mellan
Åland och s. v. Finland.
Skildkönad. Se Fortplantning!
Skiljeavtal el. skiljedomsavtal.
Överenskommelse att pågående el. framtida
tvist ej skall instämmas till vanl.
domstol utan hänskjutas till skiljemän (s k i
1-jemannaförfarande). Jfr
Medling i arbetstvister!
Skiljedom. Ordet s. plägar användas om
en nämnds el. domstols avgörande av
tvister, som båda parterna frivilligt, antingen
i det särskilda fallet el. genom i förväg
träffade avtal, hänskjutit till nämnden el.
domstolen. Stundom är dock s. i lag
föreskriven. Så är fallet med de s. i
arbetstvister, som bli en följd av den av 1928
års riksdag beslutade nya lagstiftningen på
detta område. Dessa s. komma att gälla
rättstvister, d. v. s. strider rörande
tolkning och tillämpning av avtal och
lagar, däremot icke rena
intressetvister, varmed förstås kraftmätningar enbart
på grund av motsatta el. stridiga anspråk.
Intressetvisterna bereda de största
svårigheterna även ifråga om de
internationella skiljedomstolarna. Bland
dessa märkes den på första
fredskongressen i Haag 1899 beslutade ständiga
skiljedomstolen, åt vilken Andrew Carnegie lät
uppföra det s. k. fredspalatset i nämnda
stad. N. F. har även upprättat en fast in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
