Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skörnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5815
Skörnäs—Slagord.
5816
Skörnäs. Se Styrnäs!
Skörstorp. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 254 inv. (1932).
Sköt. Strömmingsnät.
Skötkonung. Se Olof!
SKÖVDE STADSVAPEN
Fältet rött, S
:ta-He-lenabildens dräkt
silver, dess nimbus och
stav samt baldakinen
gyllene, den vid dess
fot sittande skölden
gyllene med ett rött
hjärta.
Skövde. 1. Stad
i n. Västergötland,
Skaraborgs län, vid
Billingen, Skövde—
Axvalls järnväg, S.
J. och Lidköping—
Skara—Stenstorps
järnväg. S. har i
stort sett modern
stadsplan och
bebyggelse ; dess kyrka,
helgad åt S:t
Helena, är dock till sina
älsta delar fr.
1100-talet. Stadens
industri omfattar 28 st.
arbetsplatser med
695 arbetare (1930).
Urspr. en hednisk helgedom, blev S. under
medeltiden vallfartsort och stad. 10 967
inv. (1932). 2. Socknar, se A 1 e-S k ö v d e,
K u 1 1 i n g s-S k ö v d e!
Skövde—Axvalls järnväg (S. A. J.).
Smalspårig järnv. (0,891 m), normalspårig
(1,435 m) 2 km medels en tredje skena,
20,8 km lång, fr. Skövde vid S. J. till
Axvall vid L. S. S. J. öppnad för trafik 1904.
Slabbkista. Ett på segelfartyg under
långresor förekommande förråd från vilket
besättningen medels avdrag på intjänad
hyra kan tillhandla sig kläder och tobak
av befälhavaren.
Slag. Se Hjärnblödning,
Hjärtslag!
Slaga. Äldre tröskredskap, best, av en
släng el. klots av trä, fäst med en skinnbit
vid ett längre skaft.
Sla’gelse. Fabriksstad i Danmark på v.
Själland (Sorö amt), järnvägsknut och
livlig handelsstad. 14 431 inv. (1930).
Slagfartyg. De kraftigast bepansrade och
med det tyngsta artilleriet utrustade
ör-logsfartygen. Jfr Pansarfartyg!
Slagg. Biprodukt vid metallframställning
ur malmer, oftast best, av lättsmälta,
glasartade silikater.
Slagheck, D i d r i k, d. 1522. Dansk
kyrkomän av tysk börd. Som en av Kristian
Tyranns rådgivare hetsade han konungen
till Stockholms blodbad 1520. 1521 blev S.
ärkebiskop i Lund, men vid den räfst, som
1522 företogs med blodbadets upphovsmän,
drabbades han först av straffet och
brändes.
Slaginstrument. Musikinstrument, där
tonen frambringas genom slag. S. kunna
indelas i s. med bestämbar tonhöjd (stämda
i viss tonhöjd) som pukor, klockor,
klockspel, xylofon m. m. och i s. med
obestämbar tonhöjd (icke stämda i viss tonhöjd)
som trummor, bäcken, triangel,
kastanjetter m. m.
Slagköl. Längs ett fartygs sidor under
vattenytan sträckta, utstående järnkölar,
avsedda att hindra stark rullning.
Slaglod. Se Lödning!
Slaglärft. Grov, hårt klistrad
bomulls-lärft, som användes till styvnad i
kragar o. d.
Slagord (tysk. Schlagwort = ord,
varmed man slår). Bet. kortfattat, slående
uttryck (t. ex. Sverige åt svenskarna!).
SKÖVDE
Kyrka
2. Råd hus
3. folkskola
k. Högre allm. läroverk
5. Järnvägsstation
6. Järnvägshotellet
7. Länssjukhem
& Epidemisjukhus
9. Post o. telegraf
lO.Gaml. kyrkogården
K. Nya
AB. KARTLlTOSRArEN STHLM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
