Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solvens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5879
Sömmen—Sone’tt.
5880
1846 diktsamlingarna Vallmoknoppar och
Silhouetter, kännetecknade av
äventyrslust, frihetsbegär och bittert hån mot
vardagliga människor. 2. Malte Johan
Teodor S., f. 1851, d. 1922. Affärsman
fr. Hälsingborg, konservativ politiker, led.
av A. K. 1911—22.
Sömmen. Bet. troligen Vattensamlingen.
Sjö i s. v. Östergötland på gränsen till
Småland, 123 kvkm, omkr. 146 m. ö. h. S.
avrinner genom Svartån till Roxen.
Sommerville [sa’mmavill]. Industristad i n.
ö. U. S. A. (Massachusetts). 104 000 inv.
(1930).
SomnambuT (lat. so’mnus = sömn och
ambula/re = gå omkring). Bet.
sömn-gångare, sömngångerska. — S o m n a
m-b u 1 i’s m, sömngångartillstånd,
benägenhet att gå i sömnen.
SomnVfera (lat. so’mnus — sömn och
fe’rre = föra, bringa). Bet. sömngivande
medel.
So’mnus (lat.). Bet. sömn. I rom.
mytologi sömnens gud.
Sona’nt (lat. so’nans = ljudande).
Språkvetenskaplig benämning på de ljud
i en stavelse, som utgöra dess kärna. S. äro
alla vokaler samt bl. konsonanterna 1, m,
n, r. Jfr Konsonant!
Sona’t (it. sona’ta, av lat. sona’re =
ljuda). Urspr. (på 1500-talet) ett
instrumentalstycke som mots. till ett
vokalstycke (canta’ta). Sedan 1700-talets mitt
menas med s. ett av tre el. fyra
kontrasterande satser best, musikstycke för ett el. två
instrument. Första satsen är i regel hållen
i snabbt tempo och byggd i s. k. sonatform,
vilken i sin tur består av en första del
(tematisk exposé), då de två
hu-vudtemata framläggas, en andra del (g
e-nomföringen), då dessa båda
temata fritt bearbetas, och en tredje del (r
e-petitionsdelen), då den första
delen upprepas med vissa mindre
tonarts-förändringar; härtill kommer oftast en
(avslutande) coda. Andra satsen går i
långsamt tempo (andante, adagio el. dyl.)
och tredje i livligt (menuett, scherzo el. dyl.)
och båda uppvisa ofta en enkel byggnad.
Den fjärde satsen (finalen) är åter
rikare till sin konstruktion, byggd endera
som den första i sonatform, el. t. ex. i
rondoform, variationsform, fugaform, och
är hållen i hastigt tempo. S:s uppbyggnad
gäller även för symfonien, trion, kvartetten
m. fl. — Sonat i’n, liten s. av lättare
innehåll.
So’nchus. Växtsläkte (fam. Compo’sitce)
med omkr. 45 arter, de flesta örter. Fyra
arter finnas i Sverige; alla högväxta,
mjölksaftrika örter med gula, tunglika
blommor. 8. olera’ceus (Mjölktistel),
£. arve’nsis (Fettistel) och R. a’sper
(Svintistel) äro vanliga ogräs.
Sond (fransk, sonde). Ett tunt stav-,
rör- el. rännformigt instrument, avsett till
införande i fistlar eller rörformade gångar
(t. ex. matstrupen, urinröret o. dyl.).
Materialet till en s. kan vara metall, gummi,
hårt flätat och schellackerat silke, ben,
valbarder o. dyl.
Sondén. I. Per Adolf S., f. 1792, d.
1837. Litteraturhistoriker och poet. Han
utgav goda uppl. av sv. förf., såsom
Lidner, Bellman, Stagnelius, och skrev
biografier, bl. a. över Olaus och Laurentius
Pet-ri. Hans poetiska alstring är av mindre
betydelse. II. Klas Gustaf
Anders S., f. 1859. Lärare i industriell
hygien vid Tekn. högskolan i Stockholm 1898
—1929. Prof, namn 1921. Led. av Vet. ak.
och Lantbr. ak.
Sonde’ra (fransk, sönder = loda, pejla).
Bet. undersöka, utforska.
Sondrio [så’ndriå]. Prov, i n. Italien.
Sone. Se S ö n e!
Sonesson & Co., a. b. Wilh.
Handelsbolag i Malmö, grundat 1911, aktiekapital
1,3 mill. kr., tillgångar 3,5 mill. kr.
Sone’tt (it. sone’tto av lat. sona’re =
ljuda, klinga). Versart, som uppfanns i
Italien på 1200-talet. Den består av 14
versrader, delade i två 4-radiga strofer med
rimställningen abba abba och två 3-radiga
med växlande rimställning. Den förste sv.
sonettdiktaren var Stiernhielm. Efter
honom ha s. skrivits av Stagnelius, Snoilsky
m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
