Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmålsregleringen - Spanska Guinea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5897
Spanska Guinea—Spanska tronföljdskriget.
5898
genomsnitt under en förmalningsperiod
utgör viss procent av all vid kvarnen förmald
spannmål (=
inmalningsprocen-t e n). Procenten bestämmes för varje
förmalningsperiod så, att till brödsäd lämplig
sv. spannmål av vete el. råg, som finnes vid
periodens början och ej beräknas åtgå för
andra ändamål, kan under konsumtionsåret
vinna avsättning som brödsäd. Genom
riksdagsbeslut år 1931 beträffande
spannmålsodlingens stödjande åligger det ett
halv-statligt verk, Svenska spannmålsföreningen
u. p. a., att under vissa månader av året
uppköpa all inom landet odlad, salubjuden
spannmål av vete el. råg av kvarnduglig
beskaffenhet, enligt bestämmelser genom
kontrakt mellan Staten och
Spannmålsföreningen. Den tid under vilken föreningen
f. n. är skyldig köpa spannmål är juni och
juli månader. Spannmålsföreningen har
vidare rätt uppbära viss gottgörelse av
spannmålsimportörerna och har därför
blivit tillförsäkrad importmonopol.
Spanska Guinea. Sp. koloni i
Väst-Afri-ka, på alla håll omgiven av det franska
mandatområdet Kamerun, med 27 000
kvkm ngt större än Väster norr lands län.
Omkr. 140 000 inv., varav omkr. 500
européer. Huvudstad: Santa Isabel,
belägen på ön Fernando Po, som jämte
några mindre öar räknas till S. G.
Spanska Marokko. Annan benämning
på den sp. zonen inom sultanatet Marokko.
Se Marokko!
Spanska sjukan. Med s. betecknar man
vanl. den influensaepidemi, som åren 1918
och 1919 utbredde sig över så gott som
hela Europa. Under denna epidemi sjuknade
enbart i Sverige omkr. 647 000 människor,
varav nära 10 000 avledo. Sjukdomen är
mycket smittosam och överföres direkt fr.
den ena individen till den andra, t. ex. vid
hosta och nysning. Smittämnet är troligen
en liten, stavformad bacill.
Inkubations-tid: 1—3 dagar. Symptomen variera. S.
börjar vanl. med huvudvärk, ledsmärtor,
värk i korsryggen, trötthet och hög feber.
Samtidigt inställer sig snuva, svalgkatarr
och luftrörskatarr med hosta. Vanliga
komplikationer äro inflammation i
öronen, näsans bihålor och lungorna. Den
sist
nämnda var den vanligaste dödsorsaken.
Genom dessa komplikationer kan också
sjukdomsförloppet fördröjas fr. några
dagar till flera veckor. Behandlingen består
i sängläge, svettdrivande medel och
sti-mulantia. Vid komplikationer måste dessa
behandlas var för sig efter sin art. Se
vidare Influensa!
Spanska sjön. Benämning på
Biscaya-viken och Atlanten v. om Pyreneiska
halvön.
Spanska stöveln. Tortyrinstrument av
avrundade, ibland på insidan trubbtaggiga
plattor, som skruvades till om benet.
Spanska trappan. En mitt på Spanska
torget (Piazza di Spagna) i Rom befintlig
trappa, som med sina 125 trappsteg leder
upp till kyrkan Trinitå de Monti.
Spanska tronföljdskriget. Benämning på
det krig, som 1701—13 utkämpades mellan
å ena sidan Frankrike, Bayern, Köln och
å den andra England, Holland, Österrike,
Preussen, Hannover, Savoyen samt
Portugal (fr. 1703). Vid den barnlöse Karl II :s
död 1700 framträdde Ludvig XIV av
Frankrike samt Leopold I av Österrike
med anspråk på den sp. tronföljden, den
förra för sin sonson Filip av Anjou, den
senare för sin son Karl. Då Spanien
emellertid genom Karl II :s testamente tillföll
Filip, bildade de övriga makterna under
ledning av Vilhelm III av England en
koalition mot Frankrike för att förhindra
fullbordandet av testamentet, som skulle
medföra en för den europ. jämvikten farlig
maktkoncentration. Kriget blev mycket
förödande för Frankrike, som både i
Tyskland och Nederländerna led svåra
nederlag mot de förbundnas härar, anförda av
de framstående fältherrarna Eugen av
Savoyen och Marlborough (se Mar
1-b o r o u g h!). Sedan emellertid Österrikes
pretendent erhållit kejsarkronan,
utträdde England ur koalitionen, då Spaniens
förening med Österrike skulle vara lika
farlig för den europ. jämvikten. Fred slöts
därpå i Utrecht 1713, varvid Filip
tillerkändes Spanien med utomeuropeiska
biländer, medan huvuddelen av Spaniens
europ. biländer, Belgien, Neapel m. m. gick
till kejsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
