Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsvetenskaplig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5963
Statsvetenskaplig tidskrift—Sta’venow.
5964
nästa räkenskapsår. Utgiftsförslagen äro
fördelade på huvudtitlar, merendels
omfattande utgifterna till ett
departement. S. innehåller också förslag rörande
sättet att täcka statsbehoven: den direkta
skatten, tullar och tillverkningsavgifter
samt andra statstillgångar, som föreslås
skola tagas i bruk. S. utgör varje år flera
volymer om hundratals sidor. När den
remitteras till behandling i utskotten
(största delen går till statsutskottet), äger den
s. k. remissdebatten rum. Litt.: C.
Kuylenstierna: Hur det svenska
statsmaskineriet arbetar. Ernst Wigforss: Hur
en riksbudget blir till.
Statsvetenskaplig tidskrift. En sedan
1897 utg. tidskrift för politik, statistik
och ekonomi.
Statua’risk. Bet. statyliknande.
Statue’ra (lat. statu’ere). Bet. stadga,
fastställa. — Stat u’r, gestalt,
kroppsställning. — Stat u’t, föreskrift,
förordning.
Sta’tus (lat.). Bet. tillstånd, läge,
ställning. — S. quo [-kvå], egentl. tillstånd,
i vilket (ngt befinner sig), det nuv.
tillståndet. — S. quo a’n t e, tillstånd vari
ngt befann sig före en viss tidpunkt..
Staty’ (fransk, statue av lat. sta’tus =
ställning). Bet. bildstod. — Statye’tt
(fransk, statuette), mindre bildstod.
Stauning [sta’o-], ThorvaldAugust
M a r i n u s, f. 1873. Dansk politiker,
medlem av folketinget 1906 och
stadsfullmäktiges ordf, i Köpenhamn 1919—24.
1916—20 var han
minister utan
portfölj i Zahles
ministär. 1924 bildade
han själv en
ministär, vari han
förutom statsminister
var minister för
industri, handel och
sjöfart. Han avgick
1926 men bildade
1929 en ny
regering, där han
utom statsminister
A. A. M. STAUNING.
Fotografi,
posten övertog ministeriet för sjöfart och
fiske. Stauning har länge varit den danska
socialdemokratiens ledare. Han blev
ordförande i den socialdemokratiska
riksdagsgruppen 1910 och har innehaft en mängd
förtroendeuppdrag inom
fackförenings-världen. Även som litterär författare har
han varit verksam.
Staupitz [sjta’o-], Johann von, d.
1524. Tysk augustinmunk,
ordensgeneral-vikarie för Tyskland 1503—1520. S.
förmådde Luther 1512 att låta promovera sig
till teologie doktor.
Stava’nger. 1. Norges till storleken
fjärde stad, belägen i s. v. Norge (huvudstad i
Rogaland fylke) med omfattande
rederirörelse, fiskexport och fabrikation av
fiskkonserver. S. nämnes redan på 1000-talet.
47 250 inv. (1930). 2. Stift (bispedömme)
i s. Norge, till 1924 tillhörande A g d e r
bispedömme.
Stavangerfjorden. Benämn, på
Bokn-fjordens s., närmast staden Stavanger
liggande parti, stundom utsträckt till
hela Boknfjorden.
Stavby. Socken i Uppsala län (Olands
härad). 867 inv. (1932).
L. STAVENOW.
Fotografi.
Stave, Erik
Eriksson, f.
1857, d. 1932. Prof,
i
gammaltestamentlig exegetik i
Uppsala 1899—1922,
domprost 1917—22.
Sta’venow. 1.
Ludvig
Vilhelm Albert
S., f. 1864.
Historiker, prof, vid
Göteborgs högskola 1895
.—1914 (rektor fr.
1909), vid Uppsala universitet 1914—29
samt rector magnificus där 1918—29. S.
har särsk. utforskat den sv. frihetstiden,
som han bl. a. behandlat i samlingsverket
»Sveriges historia till våra dagar» (band
9—10, 1922—25). Led. av Vitt., hist. o.
ant. ak. och av Vet. ak. 2. Åke Ludvig
S., f. 1898. Den förres son, konsthistoriker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
