Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5967
Steed—Steffens.
5968
kriget 1788—90. 3. Hans Ludvig
von S., f. 1862. Greve,
kabinettskammar-herre 1912, chef för Kgl. Teatern
1910—-1919.
Steed [stid], Henry W i c k h a m, f.
1871. Eng. tidningsman och förf.,
huvudred. i Times 1919—22, sedan 1923 ägare
och utgivare av Review of Reviews.
Steeg [steg], Théodore J u 1 e s
Jose p h, f. 1868. Fransk politiker. S. blev
1911 undervisningsminister, 1912
inrikesminister i Poincarés kabinett samt kort
därefter åter undervisningsminister.
Samma post övertog han 1917 även i Ribots
ministär, och till inrikesministerposten
återvände han 1918. 1921—25 var han
generalguvernör i Algeriet, blev sedan
justitieminister för en kortare tid, varpå han
utnämndes till generalresident i Marokko,
i vars pacificering han tog en synnerligen
verksam del. Kring årsskiftet 1930—31
var S. en kortare tid konseljpresident.
Steele [stil], Richard, f. 1672, d. 1729.
Eng. förf. Han var jämte Addison
grund-läggare av de första moraliserande
vecko-tidskrifterna i England. Hans stil
utmärker sig för en frodig humor, ofta med ett
inslag av känslosamhet.
Steen [sten], J an H avicksz, f. omkr.
1626, d. 1679. Holl. målare. Hans tavlor
äro till övervägande delen livliga och
realistiska genrebilder från hem och krogar.
Stéenhoff, Helga Frideborg
(Frida) Maria, f. W a d s t r ö m, f. 1865.
Föredragshållare i sociala ämnen och förf.
Bl. hennes skrifter märkes skådespelet
Lejonets unge (1896). I sitt författarskap
framträder hon som anhängare av
åttiotalets syn på kvinnofrågan.
Steenstrup [ste’n-]. Dansk forskarsläkt.
1. Johannes JapetusS., f. 1813,
d. 1897. Naturforskare. Han företog
undersökningar av danska mossar, studerade
fåglars och fiskars periodiska vandringar,
fortplantningsproblemet m. m. Led. av
Vet. ak. 2. Johannes Christoffer
H. R. S., f. 1844. Den förres son, historiker.
Han har utfört forskningar i
vikingatidens, medeltidens och 1800-talets dapska
historia. Led. av Vet. ak. och Vitt., hist.
o. ant. ak.
Steeple-chase [stipl tjejs] (eng.). Bet.
egentl. »kyrktornslöpning»; kapplöpning
över olika slags hinder.
Ste’fan (lat. Stephanus). Namn på 9
påvar.
Ste’fan, d. 1185. Den förste innehavaren
av det 1164 inrättade ärkebiskopsdömet i
Uppsala.
Ste’fan, den helige. Ungerns förste
konung, ättling av Arpäd. S. tillträdde
regeringen 997 och tillerkändes år 1000
konungatitel av påven Sylvester II.
Därefter genomförde S. ett omfattande
organisations- och lagstiftningsarbete i sitt rike
och kuvade de återstående
stamhövdingarna. Efter sin död 1038 förklarades han
helig, och därför brukar Ungern stundom
kallas »Den helige S:s rike».
Ste’fan, Josef, f. 1835, d. 1893. Österr.
fysiker, som utfört viktiga arbeten inom
optik och värmelära samt experimentellt
bekräftat den av Boltzmann härledda lagen
om att den totala energistrålningen är
proportionell mot den absoluta temperaturens
fjärde potens.
Stefaniesjön. Avloppslös saltsjö i s.
Abessinien, ö. om Rudolfsjön.
Stefanskronan. Namn på Ungerns
ko-nungakrona. Jfr Béla!
Ste’fanus. Den förste kristne martyren
(Apg. 6 kap.). Hans minne firas annandag
jul.
Steffen. I. Linus Richard S., f.
1862. Litteraturhistoriker, skolman. Han
har för skolbruk utgivit flera läroböcker i
sv. litteraturhistoria och översikter över
sv. litt. II. G u s t a f Fredrik S., f.
1864, d. 1929. Nationalekonom och
sociolog, prof, vid Göteborgs högskola 1903,
riksdagsman (F. K. 1911—16) av
social-dem. partiet, ur vilket han en tid var
utesluten på grund av aktivistisk
propaganda. Bl. hans skrifter märkas: England som
världsmakt och kulturstat (1898),
Världsåldrarna (3 band, 1918—20).
Steffens, Henrik, f. 1773, d. 1845.
Dansk-tysk filosof. Han införde den schel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
