Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6057
Strof—Struthio’pteris.
6058
och skope’in = se). Se K i n e m a t
o-g r a f!
Strof (grek, strofe’ = vändning). Grupp
av versrader (verser), som bilda en större
rytmisk period. S. kallas vanl. »vers».
Stroheim [sjtrå’hajm], Erich von, f.
1885. Nordamer. filmregissör av österr.
börd.
Stromboli [strå’mbåli]. En av de L i p
a-riska öarna, n. om Sicilien med en
ständigt verksam vulkan, 926 m hög.
Stro’ntium (av Strontian en ort i
Skottland). Kem. tecken Sr. Alkalisk jordmetall
med atomn:r 38, i de flesta egenskaper
stående emellan kalcium och barium.
Atomvikten är 87,63, sp. v. 2,63. Oxiden är vit och
ger med vatten den svårlösliga, men starkt
basiska hydroxiden Sr (OH)2. S:s
föreningar färga en låga karmosinröd och
användas därför till bengaliska eldar o. dyl.
Stropha’nthus. Växtsläkte (fam.
Apocy-na/cece) av tropiska, afrikanska el.
asiatiska träd el. klättrande buskar med brokigt
färgade blommor och med långt, hårigt
spröt försedda baljfrukter. Flera arters
frön innehålla en glykosid, strofant i’n,
som användes vid hjärtsjukdomar till
in-sprutning.
Strozzi [strå’ttsi], Bernard o, f. 1581,
d. 1644. It. målare, som står Caravaggios
konst närmast men även påverkats av
Kubens kolorit.
Struensee [stro’-], Johann
Friedrich, f. 1737, d. 1772. Dansk statsman,
urspr. läkare. S. blev 1768 konung
Kristian VII:s livläkare och uppnådde därigenom
en inflytelserik ställning vid hovet, vilken
ytterligare befästes, sedan han blivit
drottningens älskare. 1771 utnämndes han till
geheimkabinettsminister och upprätthöll
därefter i omkr. 16 månader ett
envålds-styre i upplysningsfilosofiens anda.
Genom en av änkedrottningen ledd
sammansvärjning störtades han emellertid och
avrättades. Litt.: A. Lundegård: Struense
(hist. roman i 3 delar, 1898—1900).
Stru’er. Fabriksstad i Danmark på n.
Jylland (Ringkjöbing amt). 5 463 inv.
(1931).
Struggle for life [straggl få lajf] (eng.).
Bet. kampen för tillvaron.
Struktu’r (lat. structu’ra). Bet.
sammansättning, byggnad, beskaffenhet. Endast
fasta ämnen kunna ha olika s. Inom
geologien särskiljas en mängd olika s. hos
olika mineral och bergarter. —
Strukturformel, se Formel!
Stru’ma (lat.). Sjuklig förstoring av
sköldkörteln, antingen av hela körteln
(struma diffu’sa) el. delar därav,
knölfor-mig s. (struma nodo’sa). Är körtelns
funktion normal, talar man om struma si’mplex
(= enkel s.); är funktionen rubbad, kau
den antingen genom ökning bliva B a s
e-d 0 w s sjukdom eller genom minskning
bliva k r e t i n i s m (se dessa ord!). Båda
dessa sjukdomar uppvisa i regel
förändringar av sköldkörtelns storlek. En ringa
förstoring av sköldkörteln har föga
betydelse. Är den höggradig, så att körteln
trycker på närliggande organ, t. ex.
luftstrupen, el. är den åtföljd av
Basedow-symptom, så brukar operativt avlägsnande
av delar av körteln giva goda resultat.
Stru’ma. Flod i Bulgarien och n.
Grekland, med källor i bergen s. om Sofia och
utlopp i Egeiska havet. Längd: 330 km.
Strumpebandsorden. Se Ordnar!
Struphuvud (grek. la’rynx). Den översta
delen av luftstrupen har en säregen
byggnad och kallas s. Det ligger mitt på
halsens framsida under tungbenet. Hos män
synes s. som en frambuktning under
huden kallas A d a m s ä p p 1 e t. S. är
uppbyggt av 5 olika brosk, av vilka de
viktigaste äro sköldbrosket, ringbrosket,
ary-taenoidbrosket (= det
vattenkanneliknan-de brosket) och struplocket. Mellan
sköld-och arytsenoidbrosken äro stämbanden
uppspända. S. är vårt viktigaste ljudbildande
organ, i det att rösten här alstras.
Struplock. Se Struphuvud!
Strutbräken. Sv. namn på
Struthio’pte-ris germa’nica.
Struthio’pteris. Ormbunkssläkte (fam.
Polypodia’cece) med en sv. art, 8.
germa’-nica el. Ono’clea struthio’pteris
(Strutbräken), som växer på fuktiga ställen,
dock ej allmänt. Den har dels stora (1—2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
