Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6111
Sundbybergssystemet—Sundsvall.
6112
SUNDBYBERGS
STADSVAPEN. Sköld
av silver, röd bjälke
med åskvigg av
silver, röda kugghjul.
GUSTAV SUNDBÄRG.
Fotografi.
MARIE SUNDELIUS.
Fotografi.
ellt avseende mest
betydande av
Stockholms förorter. År
1930 funnos 27
industriella arbetsplatser med 2 019
arbetare. S. blev
stad 1927. 8 694
inv. (1932).
[-Sundbybergssyste-met.-]
{+Sundbybergssyste-
met.+} Se
Sunds-v a 11 s s y s t e met!
Sundbärg,
Gustav, f. 1857, d.
1914. Statistiker,
professor i
Uppsala sedan 1910.
S. har utfört ett
banbrytande arbete
i sv. historisk
statistik och kan
betecknas som vårt lands
störste statistiske
vetenskapsman.
Allmänt känd är hans
väckande, ehuru
ensidiga studie Det
svenska folklynnet
(1911).
Sunde’lius, M
a-r i e L o u i s e, f.
Sundborg, f.
1884.
Världsberömd svensk-amer.
sångerska (sopran),
sedan 1916 anställd
vid Metropolitan
Opera i New York.
Sundén. I. 1. D
a-n i e 1 Anton S.,
f. 1828, d. 1910.
Lektor, läroboks-
förf. Mycket använd har Svensk språklära
i sammandrag (1870; 26:e uppl. 1923)
blivit. 2. Karl Fritiof S., f. 1868. Den
förres son, prof, i engelska vid Göteborgs
högskola sedan 1913. II. Johan
Magnus S., f. 1830, d. 1926. Klassisk filolog,
e. o. prof, i Uppsala 1879—96. S. var
intresserad skolman och har gjort sig sär-
skilt känd genom sin handbok De
romerska antikviteterna (1903, 2:a uppl. 1925).
Sunderland [sa’ndolond]. Hamnstad i n.
ö. England, bildande eget grevskap, med
stor kolexport och synnerligen betydande
skeppsbyggerier. 186 000 inv. (1931).
Sundevall, Karl Jakob, f. 1801, d.
1875. Zoolog, prof, och intendent vid
Riksmuseet sedan 1839. Han har bl. a. utg. en
mycket använd lärobok i zoologi. Led. av
Vet. ak.
Sundhetsinspektör. Läkare, som i större
städer utsetts att öva tillsyn över stadens
hygieniska förh. och vara chef för dess
hälsovårdspolis.
Sundre. Socken i Gotlands län
(Gotlands s. härad). 144 inv. (1932).
Sunds a. b. Bolag i Sundsbruk med
sågverk och mek. verkstad i Sund, sågverk i
Nyvik och sulfitmassafabrik i Söråker,
samtliga i Västernorrlands län, grundat
1856, aktiekapital 9,42 milj, kr.,
årstill-verkning 18 000 standard sågade trävaror,
38 000 ton sulfitcellulosa och en miljon liter
sulfitsprit. Aktiemajoriteten innehaves av
Svenska Cellulosa a. b.
Sundsjö. Socken i Jämtlands län
(Revsunds, Brunflo och Näs tingslag). 1 761 inv.
(1932).
Sundsvall. Stad i Medelpad,
Västernorr-lands län, vid Alnösundet, S. J. och
Ostkustbanan. S. är vid sidan av Gävle
Norrlands förnämsta handelsstad, har stor
rederirörelse och
sjöfart samt är
centrum i Sveriges mest
betydande
trävaru-industriområde.
(Se Medelpad!)
S. hade 1930 58
industriella arbetsplatser med 821
arbetare. Antalet
ankomna och
avgångna fartyg steg år
1930 till 3 832. S.
erhöll stadsprivile-
SUNDSVALLS
STADSVAPEN. Fältet
silver, hjälmen och
muskötgafflarna blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
