Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sympatetisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6247
Sympate’tisk—Synekdoke’.
6248
London Nights (1895), Knave of hearts
(1913) samt ett flertal litterära
essaysamlingar, bl. a. The symbolist movement in
literature (1899).
Sympate’tisk. Bet. som har medkänsla
för. — Sympatetiskt bläck,
beteckning för flera olika slag av
vattenlösningar, som å papper ge osynlig el.
nästån osynlig skrift, vilken dock kan
framkallas genom upphettning, behandling
med vissa gaser el. övergjutning med vissa
lösningar. Det vanligaste s. b. är
kobolt-nitrat (se Kobolt!).
Sympati’ (grek. sympa’teia). Bet.
medkänsla, likstämmighet i känslor och
tycken. — Sy m p at i s e’r a, känna lika,
överensstämma i tycken och känslor, hysa
s. — S y m p a’t i s k, som väcker s.,
vinnande; som känner s.
Sympatiska nervsystemet. Se
Nervsystem!
Sympati’strejk. Strejk, som avser att
stödja arbetareparten i annan
arbetskon-flikt.
Sympe’talse el. G a m o p e’t al se (sy
m-p e t a 1 e r). Den av dikotyledonernas
huvudgrupper, som omfattar växter med
sam-bladig krona (endast inom Erica’les finnas
undantag härifrån).
Sympeta’ler. Växter, tillhörande
Sym-p e t a 1 se.
Symphorica’rpus. Växtsläkte (fam.
Ca-prifolia’ceoe) med en allmänt odlad art, S.
racemo’sus (Snöbärsbuske), som har
små, ljusröda blommor och vita bär.
Sy’mphytum. Växtsläkte (fam.
Borragi-na’cece) med ett par i Sverige förvildade
arter, nämligen 8. officina’le och 8.
orien-ta’le. Bägge äro bredbladiga, strävhåriga
örter och kallas på sv. Vallört.
Sympo’sion (grek.). Bet. dryckeslag,
gästabud.
Sympto’m el. s y m t o’m (grek.
sy’mp-toma = läge, fall). Bet. yttring,
kännetecken, sjukdomstecken. — Symptom
a’-t i s k, som har avs. på symptomen.
Synagoga (grek, synagoge’). Judisk
församling; dess gudstjänstlokal.
Syndaflod (forntysk. sinfluot av sin =
alltjämt, utan avbrott och fluot = flod,
ombildat till siindflut, härav vårt ord s.).
S. omtalas i 1 Mos. 6—-8 kap. De skilda
uppgifterna om flodens längd m. m.
förklaras därav, att två källskrifter,
Jahvis-ten och Prästkodex, äro sammanarbetade.
Syndaktyli’ (grek, syn = tillsammans
och da’ktylos — finger). Sammanväxning
av två el. flera fingrar (el. tår).
Synde’tikon (grek. syndetiko‘s =
sammanbindande). Bindemedel för trä, glas,
porslin e. d., best, av fisklim, löst i
ättiksyra.
Syndikali’sm (fransk, syndicalisme =
fackföreningsrörelse). En socialistisk
åskådning och facklig rörelse, som hyser
misstro till statliga reformer och politisk
verksamhet och lägger huvudvikten vid
strävandet efter högre löner och kortare
arbetstid. S. företrädes i vårt land av
Sveriges arbetares
centralorganisation, bildad 1910 och
bestående av lokala
samorganisa-tioner. I motsats till de under
Landsorganisationen hörande fackföreningarna
omfatta nämnda samorganisationer
arbetare fr. olika yrkesområden och ha stor
frihet gentemot den centrala ledningen.
Jfr S. A. C.!
Syndikalistiska internationalen el. I
n-ternationella arbeta r-a s s
o-ciationen, förk. I. A. A. En på
juldagen 1922 i Berlin grundad intern,
sammanslutning mellan syndikalistiska
fackorganisationer. S. har f. n. (1932)
anslutning fr. 24 länder, främst fr. Spanien
(över 839 000 medl.) och Syd-Amerika. S:s
ledning är förlagd till Berlin. Jfr F a
ck-föreningsinternational,
S. A. C.!
Syndika’t (grek. sy’ndikos = sakförare).
Monopolistisk och numera vanl. även
internationell sammanslutning mellan
företag, särskilt ifråga om försäljningen. Jfr
Kartell!
Synekdoke’ (grek. syn=Tneå och ekdoke’
= uppfattning, tydning). Ett figurligt
uttryckssätt (en trop), som betar i att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
