Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0269
Säteri—Sävsjöström-Nässjö järnväg.
6270
Säteri el. s ä t e s g å r d. Huvudgården i
ett av flera gårdar best. gods. S., särskilt
adelns, åtnjöto förr privilegier.
Säters landskommun. Socken i
Kopparbergs län (Hedemora tingslag). 1 836 inv.
(1932).
Sätersta. Annan stavning för
Sätter-s t a.
Sätkerberg, KarlHerman, f. 1812, d.
1897. Skald, läkare, framstående
sjukgymnast och ortoped, 1847—-79 föreståndare för
det av honom ombildade
Gymnastiskt-orto-jrediska institutet. Av S:s dikter (oftast
svärmisk och melodiös naturlyrik) äro
flera tonsatta och ha i denna form vunnit en
alltjämt oförminskad popularitet (Glad
såsom fågeln, Sjungom studentens m. fl.).
Sätila. 1. Socken i Älvsborgs län (Marks
härad). 2 536 inv. (1932). 2.
Lantmannaskola och lanthushållsskola, förlagd till
Strömma i S. 1.
Sätra. Hälsobrunn i Västmanlands län
(Kila socken), sedan 1748 tillhörig
Uppsala universitets medicinska fakultet.
Sätra bruk a. b. Bolag i Sätra
(Skaraborgs län), bildat 1930 med ändamål att
övertaga Sätra Bruks rörelse (träsliperier,
sågverk, torvströfabrik, kvarn) och
skogsskötsel. Aktiekapital 1,4 mill. kr.
Sätteri. Bet. den avdelning av ett
tryckeri, där texten sättes. Detta kan ske
antingen för hand el. med maskin. Jfr S
ättmas k i n !
Sättersta. Socken i Södermanlands län
(Rönö härad). 434 inv. (1932).
Sättmaskin. Maskin, använd inom
tryckeribranschen, som på ett tidsbesparande
sätt ersätter handsättningen. Av numera
gängse s. skiljer man mellan r a d g j u
t-ningsmaskiner (Linotype,
Inter-type och T ypograph) och t y p g j u
t-ningsmaskiner (Monotype).
Sättna. Socken i Västernorrlands län
(Medelpads v. domsagas tingslag). 2 025
inv. (1932).
Sätuna. Socken i Skaraborgs län
(Gudhems härad). 216 inv. (1932).
Säv. Sv. namn på RcPrpws-arter.
Sävar. Socken i Västerbottens län (Umeå
tingslag). 3 447 inv. (1932).
Sävare. Socken i Skaraborgs län
(Kinne-fjärdings härad). 1 033 inv. (1932).
Säve. Socken i Göteborgs och Bohus län
(V. Hisings härad). 1 836 inv. (1932).
Säve. 1. Per Magnus Arvid S., f.
1811, d. 1887. Fornforskare, framstående
kännare av Gotland. S. upprättade i Visby
ett provinsmuseum, Gotlands fornsal. Hans
stora Gotländska samlingar (6 digra band)
förvaras i U. U. B. Led av Vitt., hist. o.
ant. ak. 2. K a r 1 Fredrik S., f. 1812,
d. 1876. Den förres broder, professor i nord,
språk (den förste i Sverige) i Uppsala 1859
—76. Led. av Vitt., hist. o. ant. ak. 3.
Teo-f ron Adolf 8., f. 1842, d. 1931. Skolman,
historiker, rektor i Karlstad 1883—95, led.
av F. K. 1892—1910. Han har utgivit ett
flertal historiska arbeten. Led. av Vitt.,
hist. o. ant. ak.
Sävedal. Härad i Göteborgs och Bohus
län.
Sävedalen. Municipalsamhälle i
Göteborgs och Bohus län (Partilie socken). 2 553
inv. (1932).
Sävenäs nya a. b. Bolag i
Köpmanholmen, med sågverk i Sävenäs och
Björnholmen (Västerbotten), grundat 1914 med
ändamål att övertaga rörelsen fr. ett äldre,
år 1907 bildat a. b. av samma namn.
Aktiekapital 4 mill. kr., som i sin helhet äges av
Forss a. b. Ärstillverkning 16 000 standard
sågade trävaror, varav 4 000 std hyvlade.
Tillgångar 14,5 mill. kr. (1931).
Säveån. Vattendrag i v. Västergötland,
med källor i sjön Säven och utlopp i Göta
älv inom Göteborgs stadsområde. S., som
är omkr. 85 km lång, genomflyter bl. a.
sjön Mjörn.
Säveåns a. b. Se Säfveåns a. b.!
Sä vsjö. Municipalsamhälle i Jönköpings
län (Norra Ljunga och Vallsjö socknar).
2 103 inv. (1932).
Sävsjöström—Nässjö järnväg (Sä. N. J.).
Normalspårig järnv. (1,435 m), 94,2 km
lång, fr. Nässjö stad till Sävsjöström jst.
öppnad för trafik 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
