Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taffelland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6297
Taffelland—Tagghudingar.
6298
Taffelland (tysk. T af el = bord). Bet.
platåland.
Ta’ffelmusik (tysk. Tafel = bord,
måltid). Musik, som utföres under en måltid.
Taffeltäckare (tysk. Tafel = bord,
måltid). Äldre benämning på tjänare i ett
förnämt hus med uppgift att sköta om
dukar och dukning.
Taffelviken (eng. Table Bay). Vik av
Atlanten, skjutande in ’ i Syd-Afrika
(Kapkolonien), n. om Taffelberget.
På T:s s. strand ligger Kapstaden.
Tafile’lt. Oas i n. v. Sahara, s. om
Atlas, vid karavan vägen Fes—Timbuktu,
hörande till franska Marokko.
Taft [taeft], William Ho w ar d, f.
1857, d. 1930. Nord-amer. statsman, U.
S. A:s 27;e president (1909—13),
tidigare jurist, diplomat och 1904—08
krigsminister. Som president fullföljde T. sin
föregångare och vän Roosevelts politik i
trustlagstiftnings- och tullfrågorna men
bröt sedermera med dennes radikala
politik, vilket förorsakade en svår
splittring inom det republikanska partiet vid
presidentvalskampanjen 1912. Till följd
härav valdes demokraternas kandidat
Wilson till president.
Taft. Slätt, ganska hårt siden, vävt i
vanlig tvåskaftsbindning.
Taga’Ier. Malajiska inv. på
Filippinerna.
Taganro’g. Stor handelsstad i s.
Ryssland (R. S. F. S. R.) vid Asovska sjön v.
om Dons mynning, den viktigaste
hamnen vid Asovska sjön och stor
utförselhamn för kol från Donetsområdet samt
spannmål. T. anlades redan på 1200-talet
av it. köpmän. 86 000 inv. (1926).
Tagelormar (Gordia’cea). En grupp
Maskar, som närmast likna
trådmaskarna men i många avseenden avvika
från dessa. Go’rdius aqua’ticus är vanlig
i sött vatten. Den är mycket smal men
uppges kunna bli ända till 90 cm lång.
Larverna leva parasitiskt på vissa
vatteninsekter.
Tage’tes. Växtsläkte (fam. Compo^itce)
fr. tropiska Amerika. En mängd former
av T. ere’ctus och T. pa’tulus, de flesta
med »dubbla blommor» (enbart
strålblommor i korgen), odlas allmänt under namn
av Sammetsrosor.
Taggar. T. hos växterna äro ombildade
hår och böra noga skiljas från tornar,
som äro ombildade blad el. grenspetsar.
Tagger, T h e o d o r, f. 1891. Tysk förf,
av österr. börd. T. skrev först under sitt
eget namn romantisk lyrik, romaner och
skådespel. Under författarnamnet
Ferdinand Bruckner publicerade han 1926 det
brutalt realistiska nutidsskådespelet
Krankheit der Jugend (Ungdomens
nakenhet, Sthlm 1931) och 1928
kriminaldramat Die Verbrecher, vilka båda väckte
stort uppseende. Hans historiska
skådespel Elisabet av England (1930) uppf. i
Sthlm 1931.
Taggfeniga fiskar. En grupp B e n f i
s-k a r, kännetecknad av taggstrålar i
bukfenorna och de opariga fenorna.
Simblå-san står ej i förbindelse med svalget. Till
t. f. höra en mängd viktiga fiskar, t. ex.
abborrar, makrillfiskar och flundror.
Tagghudingar (Echinode’rma’). En
provins ryggradslösa djur med i regel
fem-symmetrisk, rund el. stjärnformig kropp.
Larverna äro dock bilateralt
symmetriska, och t. torde även utvecklingshistoriskt
ha utvecklats ur djur med sådan
kroppsbyggnad. Huden är i regel täckt av mer
el. mindre taggbeväpnade kalkplattor.
Typiskt för t. är vidare det s. k. a m b u 1
a-k r a’l- el. vattenkärlsystemet,
som är fyllt av vätska och står i
förbindelse med indragbara, med sugskivor
försedda, mycket talrika am b u 1 ak r
al-fött er, med vilkas hjälp djuret dels
griper sitt byte, dels rör sig framåt.
Vattenkärlsystemet mynnar å huden i en
med fina hål genomborrad madr ep
o’r-skiva av kalk. Blodkärlsystemet är
föga utvecklat. T. äro i regel skildkönade
och ha könlig fortplantning. Larverna
äro genomskinliga, geléartade och simma
omkring, medan de vuxna t. mest leva på
havsbottnen. T. indelas i följande
klasser: 1) Hårstjärnor (Crinoi’dea), 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
