Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegucigalpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6343
Tegucigalpa—Tehuantepe’cnäset.
1820, i vilken lian med övertygelse hävdar
ljus och klarhet ss. nödvändiga för dikten.
Flera dikter bäras likväl av rent
romantiska stämningar t. ex. Sång till solen. Sin
beundran för och tacksamhet mot det
gustavianska tidevarvet tolkade han i den
högstämda dikten Vid Svenska akademiens
femtiåra minneshögtid (1836). Ständigt
hävdar han dock, att konstens väsen är ett,
och att därför de olika riktningarna böra
äga samma berättigande, då de var och en
på sitt sätt tolka detta enhetliga väsen. I
T:s poesi träder ofta en pessimistisk ådra i
dagen; härom bär den djupt allvarliga
dikten Mjältsjukan vittne. Sin
humanitets-religion har han skildrat i den sköna
hexa-metersdikten Nattvardsbarnen. T:s
poetiska stil och hans rika bildspråk har länge
blivit förebildligt inom svensk poesi. T.
var även en framstående brevskrivare.
2. Esaias Henrik Vilhelm T., f.
1843, d. 1928. Den förres sonson.
Språkforskare, professor
i österländska språk
i Lund 1879—1908.
Han har även
bedrivit ingående
studier i allmän
indo-eur. och nordisk
språkforskning och
utgivit många
betydande populariserande framställningar i
språkfrågor: Om språk och
nationalitet, Språ-
kets makt över tanken, Om genus i
svenskan m. fl. (samlade i Ur språkens
värld 1922—25). I senaste
bibelöversättningen (Gustav V:s bibel) har han tagit
verksam del. Led. av Vitt., hist. o. ant. ak.,
Sv. ak., Vet. ak. m. fl. samfund. 3. Elof
K r i s t o f e r T., f. 1844, d. 19u0. Den
förres broder, kulturhistorisk forskare,
universitetsbibliotekarie i Lund. Han har
utgivit många betydande kultur- och
personhistoriska arbeten: Lunds Universitets
historia 1668—1868 (1868, tillsammans med
M. Weibull), G. M. Armfelt (1883—87), Ur
Esaias Tegnérs papper (1882) m. m. 4.
A)ice Charlotta T., f, 1864, De tven-
6344
TEHERAN. Stadsporten.
Fotografi.
ne föregåendes svägerska, tonsättarinna,
musikpedagog, känd för sina barnvisor:
Sjung med oss, Mamma! (1892—1913) m.
fl. 5. Torsten Elof Kristoffer T.,
f. 1888. Den förras son, ledande
idrotts-journalist, utg. av Idrott sbladet (sedan
1915). Litt. till T. 1: G. Brändes: Esaias
Tegnér (1878). N. Erdmann: Esaias
Tegnér (1896). K. Stiernkrantz: Esaias
Tegnér (1907). E. Wrangel: Brinkman och
Tegnér (1906). E. Wrangel: Tegnérs
kärlekssaga (1916). Fr. Böök: Esaias Tegnér
(1917). I. A. Nilsson: Inledning till T:s
filosofiska och estetiska skrifter (1913).
Tegucigalpa [tegothigaTpa]. Huvudstad
i republiken Honduras, belägen omkr. 1 000
m. ö. h. nära Stillahavskusten, med
berömd katedral. 40 000 inv. (1930).
Tehera’n. Persiens huvudstad, belägen
på 1 130 m:s höjd ö. h. i n. v. Persien vid
foten av Elbursbergen. T., som är en
gammal knutpunkt för flera karavanvägar, har
i stort sett förblivit oberört av
västerländskt inflytande. Industrien är obetydlig,
handel och hantverk blomstrande. Omkr.
350 000 inv.
Tehri [eng. uttal ti’oi] el. G a r h w a 1
(även stavat G a r w h a 1). Brittisk
vasallstat i Främre Indien på Himalajas
sydsluttning, med 11 000 kvkm lika stor som
Skåne. 318 500 inv. (1931).
Tehuantepe’cnäset. Näs mellan
Mexican-ska viken och Tehuantepecviken
av Stilla havet, utgörande den smalaste
delen av Mexico (210 km).
ESAIAS TEGNÉR d. y.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
