- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XII. Stråkinstrument-Tyska orden /
6349-6350

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6349

Telefon a. b. L. M. Ericsson—Telegraf.

6350

och i fråga om antalet dylika i förh. till
folkmängden är Stockholm alltjämt en av
de främsta städerna i världen. Den sv.
exporten av telefonapparater hade år 1931 ett
värde av 15 mill. kr. Jfr Telefon a. b.
L. M. Ericson!

Telefon a. b. L. M. Ericsson. Bolag i
Stockholm bildat 1896 under firmanamnet
a. b. L. M. Ericsson & Co. i syfte att
övertaga L. M. Ericssons 1876 startade
fabriksanläggning. Aktiekapitalet var till en
början 1 mill. kr., men höjdes genom
upprepade nyemissioner till 13,6 mill. kr. 1918, då
T. i sig upptog Stockholms Allmänna
Telefon a. b., varvid aktiekapitalet ökades till
73,8 mill. kr. och firmanamnet ändrades till
Allmänna Telefon a. b. L. M. Ericsson.
Stockholms Allmänna hade bildats 1883 och
ända till 1900 uteslutande ägnat sig åt
telefonverksamhet inom Sthlm med
närmaste omgivningar. Nämnda år förvärvade
Sthlms Allmänna koncessioner i Moskva
och Warschau och bildade i samband
härmed dotterbolagen Svensk-dansk-ryska
telefon a. b. i Moskva och Telefon a. b.
Ceder-gren i Warschau. Det sistnämnda bolagets
egendom övertogs 1922 av det polska
bolaget Polska Akcynja Spolka Telefoniczna,
varav halva aktiekapitalet äges av T.,
varefter Telefon a. b. Cedergren gick i
likvidation. Ar 1918 övertogos
telefonanläggningarna i Stockholm av Telegrafverket
mot betalning av 47 mill. kr.

T. led stora förluster genom ryska
revolutionen och världskrigets sviter och
nedskrev sitt då till över 80 mill. kr.
uppgående aktiekapital till hälften. År 1926
ändrades firmanamnet till det nuvarande.
Samtidigt började en ny expansionsperiod
under Kreugerkoncernens inflytande.
Konkurrensen med utlandet skärptes. Nytt
kapital anskaffades genom aktieemissioner,
varigenom kapitalet steg till över 100 mill.
kr., samt emissioner av obligations- och
förlagslån. Morgans telefontrust,
International Telephone & Telegraph Co., försökte
att genom bulvanköp komma över
aktiemajoriteten i T., men genom
Kreugerkoncernens ingripande avvärjdes faran, och
kontrollen övergick helt och hållet i Ivar
Kreu-gers händer. Konkurrensstriden med Mor-

ganbolaget antog nu skarpa former,
framför allt i Syd-Amerika och Mexico, där
ITT byggde konkurrerande telefonlinjer
parallellt med T:s. Ivar Kreuger lyckades
dock uppnå en uppgörelse med ITT och ett
utbyte av aktier avtalades mellan de båda
telefonkoncernerna. Vid Kreugerbolagets
sammanbrott visade sig emellertid att
Kreuger & Toll belånat aktiemajoriteten i
T. hos ITT till 11 mill. doll. Samtidigt
visade sig att T. insatt stora belopp kontanta
pengar hos Kreuger & Toll, för vilka endast
till en mindre del funnos säkerheter. En
ny rekonstruktion av bolaget blev
nödvändig, som dock i slutet av år 1932 ännu
icke genomförts. Aktierna noterades då i
blott c:a 35 proc, av sitt nominella värde
och man räknade med ett
avskrivningsbe-hov på 60 ä 70 mill. kr. Mellan Kreuger &
Toll och ITT träffades dock uppgörelse om
att ITT som likvid för 11 mill. doll.-lånet
skulle övertaga T.-aktierna, varvid
emellertid talrika av de röstberättigade
A-aktierna utbyttes mot B-aktier med
1/1000-dels rösträtt, då utlänning enligt sv. lag
icke får äga mer än viss del av de
röstberättigade aktierna. Även Morgans andra
försök att komma åt kontrollen över T.
misslyckades således.

T. driver fabriksrörelse förutom i
Sverige även i England, Estland, Frankrike,
Holland, Italien, Polen, Norge, Spanien,
Tjeckoslovakien, Ungern och Österrike
samt koncessionsrörelse i Italien, samt har
försäljningsbolag i alla världsdelar. Från
svenska telefonfabriker levererades 1930
varor för 26 mill. kr., från kabelverket för
7 mill. kr., från övriga fabriksbolag för 60
mill. kr. Abonnentantalet i de med T.
samarbetande koncessionsföretagen utgjorde
239 300 år 1931. T. äger stora aktieposter i
Mexikanska Telefon a. b. Ericsson och
Cor-poracion Sudamericana de Teléfonos y
Te-légrafos, S. A., samt Max Sieverts fabriks
a. b.

Telegraf (grek. te’le — fjärran och
gra’-fein = skriva). Apparat för överföring av
bokstavskrift på längre avstånd, vanl. med
hjälp av elektriska strömmar el. vågor.
Den första och ännu mycket använda
Morsetelegrafen uppfanns redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/12/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free