Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termoelement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6373
Te’rmoeleme’nt—Te’rpandros.
6374
Te’rmoeleme’nt. Element för alstring av
elektrisk ström genom användning av
See-beckeffekten. T. användes särskilt som
temperaturmätare, i det att den uppkomna
elektriska strömmens styrka är
proportionell mot temperaturskillnaden mellan
lödställena och lätt kan mätas med
ampére-el. voltmeter.
Termogalvanometer. Se
Galvanome-ter!
Termogra’f (grek. te’rme = värme och
gra’fein = skriva). Självregistrerande
termometer.
Termokemi’. Ben gren av kemien, som
behandlar de vid varje kemisk reaktion
uppträdande energiomsättningarna. Jfr
Bildningsvärm e, F ö r b r ä
n-n i n g s v ä r m e,
Reaktionshastighet!
Termoluminiscens. Se Luminiscens!
Termome’ter (grek.
te’rme = värme och
me’tron = mått). I
vidsträckt
bemärkelse varje apparat
för
temperaturmätning, i inskränkt
bemärkelse endast
en sådan, som
grundar sig på flytande
el. gasformiga
kroppars volymökning
vid uppvärmning.
Oftast användes
härvid kvicksilver
el. alkohol, ehuru
ingendera har en
absolut likformig
utvidgning. Detta
är däremot i det
närmaste fallet med
vätgas, som därför
användes till
mycket noggranna t.
Vätskan inneslutes
i vanliga t. i ett
nedtill utvidgat,
jämntjockt glasrör, bredvid vilket en
temperaturskala fästes. För gradering av
denna skala måste två
fundamental
TERMOMETRAR. F =
Fahrenheit; C =
Celsius; R = Réaumur.
punkter bestämmas. På Celsius- och
Réaumurtermometrarna äro dessa vattnets
frys- och kokpunkt, medan avståndet
mellan dem (t:s fundamentalavstånd)
på den förra delas i 100, på den senare
i 80 delar. Jfr Fahrenheit, Gas-,
M a x i m i- och
Minimitermome-t e r!
Termopylai. Se Thermopylae!
Termoregula’tor. Apparat för
automatisk inställning av temperaturer till ett
visst bestämt värde, vanl. genom att
tillloppet av gas till en gasbrännare el. av
elektr. ström till en elektr. värmeapparat
regleras av kvicksilvrets nivå i ett
termo-meterliknande kärl.
Termosflaska. Se Dewar!
Te’rmosta’pel. Av flera olika
termoelement sammansatt galvaniskt element.
Termosta’t (grek. te’rme = värme och
statiko’s = stillastående). Apparat för
erhållande av konstant temperatur, oftast
bestående av ett större vattenbad, försett
med termoregulator.
Terna’te. En av Molukkerna,
Nederländska Ostindien, ngt mindre än Värmdön,
med mycket betydande odling av
kryddnejlikor. Huvudstad: T e r n a t e.
Te’rni. Stad i mell. Italien (prov.
Peru-gia), med järn- och stålindustri,
storslagna, sammanlagt 200 m höga vattenfall
(Cascate delte marmore) och rom.
fornläm-ningar. 63 000 inv. (1931).
Ternstroemia’cem. Växtfamilj (serien
Pa-rieta’les) av tropiska el. subtropiska träd
el. buskar med oftast läderartade,
ständigt gröna blad. Det viktigaste släktet är
The’a. T. är uppkallad efter den sv.
botanisten Kristofer Ternström (f. 1703,
d. 1746).
Ternä’r (lat. te’rnus = trefaldig). Bet.
bestående av tre delar.
Terofy’t (grek. te’ros — sommar och
fy-to’n = växt) el. sommarannuell
växt. Växt, som gror på våren el.
försommaren, sätter frukt på eftersommaren
el. hösten och därefter dör.
Te’rpandros, omkr. 600 f. Kr.
Forngrek-musiker, som av antiken ansågs som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
