Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien - Tjeka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tje’ka—Tjetje’ntser.
6438
Ö43?
prof. T. G. Masaryks ledning bildades
en revolutionär organisation. Den nya
tjeckoslovakiska staten proklamerades i
Prag den 28 okt. 1918, och Masaryk
valdes till dess första president. Den
erkändes av de allierade och fick sina gränser
bestämda i f redstraktater na.
Koalitions-ministären K r a m ä r införde
åttatim-marsdagen samt genomförde en
agrarreform, varigenom storgodsen
exproprierades och styckades. Utrikespolitiskt befäste
den nya staten genom utrikesminister
Benesjs strävanden sina förbindelser med
ententelägret. Kramäf avgick redan
1919, men Benesj har alltjämt suttit vid
ledningen av landets utrikespolitik. 1920
ingicks ett huvudsakligen mot Ungern
riktat alliansfördrag med Jugoslavien, och
följande år utbyggdes detta ytterligare
genom fördrag med Rumänien. Därigenom
bildades den s. k. lilla ententen,
som under efterkrigsåren haft stor
betydelse som en den franska politiken
stödjande maktgrupp. 1924 slöt T. ett
alliansfördrag med Frankrike. Följande år
bidrog T:s utrikesminister Benesj till
Lo-carnofördragens tillkomst, och i
Nationernas förbund har han spelat en
framträdande roll bl. a. som upphovsman till det
s. k. Genéveprotokollet i nedrustnings- och
trygghetsfrågorna 1924. T:s förhållande
till Ungern har präglats av misstro, och
T. har ivrigt motarbetat planerna på en
sammanslutning mellan Tyskland och
Österrike.
Tje’ka (rysk förk. för »Utomordentliga
kommissionen för kamp mot
kontrarevolution, sabotage, spekulation och
högförräderi»). En slags politisk domstol med
obegränsad befogenhet, som grundades av de
ryska bolsjevikerna efter revolutionen 1917
och som gjorde sig känd för sina
hänsynslösa förföljelser mot misstänkta personer.
T. omorganiserades 1922 till G. P. U., som
ofta även kallas tjekan. Se G. P. U.!
Tjelja’binsk. Stad och viktig
järnvägsknut i Ryssland (R. S. F. S. R.) strax ö.
om Ural vid Tobols biflod Miljas, nära ett
brunkolsområde. 59 000 inv. (1926).
Tjelju’skin, Kap. Se Kap!
TjeremPsser. Finsk-ugrisk folkstam,
huvudsakligen beboende autonoma området
Mari norr om Volgas stora krök. En
del av dem äro ännu hedningar,
huvudsakligen av nationella skäl. De leva av
jordbruk och uppgå till ett antal av
375 000.
Tjere’pinen. 1. Nikolai T., f. 1873.
Rysk tonsättare anslutande till Debussy
och Ravel. 2. Alexander T., den
föregåendes son, f. 1899. Rysk tonsättare, vars
ytterst modernistiska verk vunnit högt
anseende.
Tjere’povets. Stad i n. v. Ryssland (R. S.
F. S. R.) vid Volgas biflod Sjeksna. 15 000
inv. (1926).
Tjerka’si. Stad i Ukrajna vid Dnjepr
med livlig handel. Omkr. 39 000 inv. (1926).
Tjerke’sser el. c i r ka’ss i e r. En grupp
folkstammar i n. v. Kaukasus och
angränsande lågland. De viktigaste äro a b c h
a’-s e r och k a b a r d i’n e r. Deras namn på
sig själva är a d i’g e. De äro
muhammedaner och leva av boskapsskötsel, handel
och industri. Kvinnorna äro kända för sin
skönhet. Flera stammar ha nu
självstyrelse. Jfr Kabardin o-B alkarskaja,
K a r a t j e v o, Adigeevsk o-T j e
r-kess, Georgien!
Tjerkessiska autonoma området.
Autonomt område i s. Ryssland
(Nord-Kaukasi-en), med 1 400 kvkm ngt större än Öland
och bebott av tjetjentser. 41 000 inv.
(1931).
Tjerni’gov. Stad i Ukrajna (R. S. F. S.
R.) vid floden Desna, med ålderdomlig
prägel. Linne- och läderindustri. T. omnämnes
redan år 907. 35 000 inv. (1926).
Tjervonets [tjirvå’nits]. Rysslands nya
guldvaluta, som infördes 1922. Enligt
dekretet motsvarar en t. en solotnik
myntmetall innehållande 78,24 doli ( = 3,4769
gram) rent guld. För papperssedlarna i
tjervonetsvaluta måste statsbanken äga
minst 25 proc, av det utelöpande
sedelbeloppet i guld el. utlandsvalutor och resten
i kortfristiga växlar och obligationer.
Tjetje’ntser el. t j e t j e’n e r.
Nordkaukasiska folkstammar, som bebo området n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
