Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torgny lagman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6465
Torgny lagman—Torneå.
6466
förmådde 1305 konungen att avlägsna
honom från riksstyrelsen, och året därpå
avrättades T.
Torgny lagman. Enl. Snorre Sturlasson
en uppländsk lagman på Olof Skötkonungs
tid (omkr. 1020), som mot den egenmäktige
och opålitlige konungen hävdade folkets
bestämmanderätt. T:s historiska tillvaro är
starkt ifrågasatt, och förf, har kanske blott
velat ge en typ för sv. demokrati.
Torhamn el. T o r r u m. Socken i
Blekinge län (östra härad). 2 641 inv. (1932;
Torhamn, Gunnar, f. 1894. Konstnär,
som bl. a. utfört dekorativa murmålningar
och ett skulpterat krucifix för
Högalids-kyrkan, Shlm, samt målningarna i Sv.
kyrkan i Oslo m. fl. kyrkor.
Toriani’t. Svart mineral, som består av
toriumoxid och uranoxidul och förekommer
på Ceylon.
Tories [tå’ris] (eng.). Plur. av tory.
To’rilis. Växtsläkte (fam. Umbelli’ferce)
med en tämligen allmän sv. art, T.
anthri’s-cus (R ö d f 1 o k a) med oftast ljusröda
blommor och småtaggiga frukter.
Torino [tåri’nå]. It. namn på Turin.
Tori’t. Mineral, som består av
toriumsi-likat och utgör den viktigaste
toriummal-men. T. förekommer bl. a. i Norge
(Aren-dal).
To’rium el. t h o r i u m (av Tor). Kem.
tecken Th. Jämförelsevis sällsynt
metalliskt, radioaktivt grundämne med
atomnummer 90. T. förekommer i naturen i
förening med syre som silikat (tor i’t) el.
tills, med uran (t o r i a n i’t) samt i
mo-nazitsand och andra liknande mineral. T:s
atomvikt är 232,4, spec. v. 11,2,
smältpunk-ten omkr. 1 700°. I sina föreningar är t.
fyrvärdigt. Viktigast är toriumoxid,
Th O2, och toriumnitrat, Th (NOs)^ Det
senare erhålles numera mest ur
monazit-sand och användes till impregnering av
»strumpor» till gasglödljuslampor, emedan
det vid glödning övergår till oxiden (jfr
A u e r-1 a m p a!). Om toriumserien, se
Radioaktiva grundämnen!
Torna. Härad i Malmöhus län.
Torna’do. Beteckning dels för mycket
små cykloner el. skydrag, dels för
tyfoner.
Tornar. Beteckning för de hårda och
spetsiga växtdelar, som uppkommit genom
omvandling av hela skott, blad el.
bladspetsar. Jfr Taggar!
Tornerhjelm, Gustaf David
Rudolf, f. 1854. Godsägare, ordf, och
styrelseledamot i flera skånska industriföretag,
landshövding i Malmöhus län 1902—09.
Torne’ringar (tysk. Turniere). Medeltida
riddarspel, som tidigast förekommo i
Frankrike. De med trälansar beväpnade
fullrustade kämparna redo mot varandra
i full fart. Den, som stötte sin motståndare
ur sadeln, fick avhämta segerpriset av den
dam, vars färger han bar på skölden.
Torne träsk. Sjö i nordligaste Lappland,
sträckande sig i nordvästlig-sydöstlig
riktning fr. norska gränsen. T. är beläget 340
m. ö. h. samt är nära 70 km långt och 317
kvkm stort. T:s vatten avrinner genom
Torne älv till Bottniska viken. T., vars
omgivningar huvudsakligen bestå av
björkdungar och kala fjäll, är medelpunkt i en
mycket besökt turisttrakt.
Torneå (fin. Tornio). 1. Stad i n.
Finland (Uleåborgs län), belägen på Torne
älvs v. strand invid Haparanda. T. är
ändpunkt för österbottniska stambanan. 2 282
inv. (1930). 2. Tingslag i Norrbottens län.
TORNERING.
Teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
