Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Totalisator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6479
TotemPsm—Toulon.
6480
det optiskt tätare mediet och
infallsvinkeln är tillräckligt stor (d. v. s. strålen
stryker i tillräckligt spetsigt vinkel
utmed den återkastande ytan). På t. beror
den kraftiga silverglans, som de längre
bort belägna delarna av en vattenyta visa,
när densamma betraktas underifrån, från
en punkt i vattnet; likaså silverglansen
hos innersidorna av ett glasprisma i vissa
lägen.
Totemi’sm. En hos vissa primitiva folk,
t. ex. indianer och australnegrer,
uppträdande företeelse, som består däri, att en
stam cl. en
underavdelning av en stam
anser sig höra
samman med en viss
djurart. Detta djur
kallas hos
algonkin-indianerna totem
(härav namnet),
betraktas i viss mån
som medlem av den
egna klanen och får
vanl. ej dödas. T. är
närmast en social
företeelse; de som
ha samma totem
bilda ett slags
mystiskt sällskap.
To
tem kan någon gång utgöras av en
växtart. Totemdjuret framställes hos många
indianstammar i stiliserad form å höga,
skulpterade pålar, uppresta invid
stammens boplats, s. k. totempålar.
Totona’ker. Indianfolk med isolerat
språk vid kusten n. om järnvägslinjen
Vera Cruz—Jalapa i Mexico. Vid tiden för
spanska erövringen hade t. större
utbredning åt söder. Nuvarande centrum är
Papantla. De torde tidigare ha bebott
högslätten.
Totonicapa’m. Stad i republiken
Guatemala, Central-Amerika, på en högslätt 2 500
m. ö. h., centrum i ett fåravels- och
frukt-trädgårdsområde. 28 000 inv. (1921).
Tott. Sv. adelsätter av danskt ursprung,
varav en gren blev grevlig 1652 (utdöd
1674) och ett par andra introducerade 1664
och 1756. Ännu en gren blev 1778 friherrlig
och 1807 till en del grevlig; denna gren
stavar namnet Thott. — 1. Erik
Axelsson T., d. 1481. Partigängare under
unionstidens tronstrider, varvid han än stödde,
än motarbetade konung Karl Knutsson. T.
var 2 ggr sv. riksföreståndare, 1457 och
1466—67. 2. IvarAxelssonT., d. 1487.
Ben förres breder. T. stod under de
nationella striderna i huvudsak på Karl
Knutssons och Sten Sture d. ä:s sida mot den
danske konungen men uppträdde hart när
som en självständig politisk makt och
behärskade Gotland. 3. ÅkeHenriksson
T., f. 1598, d. 1640. Militär, som deltog
under Gustav II Adolf i 30-åriga kriget. 4.
Klas Åkesson T., f. 1630, d. 1674. Ben
förres son, riksråd. T., som var en av
drottning Kristinas gunstlingar, begagnades
sedermera i diplomatiska värv. Som riksråd
påverkade T. Sveriges utrikespolitik i
äventyrlig och krigisk riktning.
Tottarp. Socken i Malmöhus län (Bara
härad). 785 inv. (1932).
Tottenham [tå’ttnom]. En av Londons
n. förstäder, belägen i grevsk. Middlesex.
158 000 inv. (1931).
Touche [tosj] (fransk, av toucher =
beröra). Bet. färganläggning, penselföring,
stråkföring; orkesterfanfar till hyllning
för ngn; doft; framställningssätt;
tangentanslag (inom musiken).
Touggourt [togo’r] el. T u g g u r t. Oas
med tillhörande område inom det s. k.
algeriska Sahara. T. har järnv., en mängd av
fransmännen anlagda artesiska brunnar och
stor odling av dadelpalmer. 225 000 inv.
(1931). Huvudort: Touggourt.
Toul [tol]. Stad i n. ö. Frankrike (dep.
Meurthe-et-Moselle) vid Mosel, under
medeltiden ett suveränt biskopsstift, numera
viktig fästning.
Toulon [tolå’n]. Stad i s. Frankrike vid
Medelhavet (dep. Var), landets näst
största örlogshamn, med stora
krigsindu-striella anläggningar och betydande
korkindustri. Katedralens älsta delar stamma
fr. 1000-talet. T. anses vara grundat av
fenicierna. 133 000 inv. (1931).
TOTEMPÄLE.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
