Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transsylvanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6499
Tra’pa—Trasse’ra.
6500
TRANÅS
STADSVAPEN. Skölden
gyllene, tranan i
naturlig färg, stenen röd,
berget grönt.
55 industriella
anläggningar och 992
arbetare (1930).
Möbelindustrien är
betydande. En
mycket besökt
vatten-kuranstalt finnes.
T. blev stad 1919.
6 557 inv. (1932). 2.
Socken i
Kristianstads län
(Ingel-stads härad). 1 010
inv. (1932).
Tra’pa. Ett släkte
vattenväxter,
bil
dande fam. Hydrocarya’ceoe av serien
Myrti-de fam. Hydrocarya’cece av serien
Myrti-flo’rce. Till T. hör den bekanta Sjönöten
(T. na’tans), som under det mildare
klimatet efter istiden funnits jämförelsevis
allmänt i s. Sverige (upp till Uppland). Dess
taggiga frukter påträffas ofta i sådana
torvmossar, som äro igenväxta sjöar. En
var. av densamma fanns ännu till helt
nyligen i sjön Immeln i Skåne men är nu
troligen utrotad.
Tra’pani. 1. Prov, på v. Sicilien. 2.
Hamnstad i T. 1, med betydande handel
med svavel och jordbruksprodukter. 72 000
inv. (1931).
Trape’ts (grek. trape’zion = litet bord).
1. Inom matematiken en plan, fyrsidig
figur. Jfr P a r a 11 e 111 r a p e t s! 2. En
tvärstång, upphängd i två rep, avsedd som
redskap för ekvilibristiska övningar. —
Trapetsoid, namn på plana
fyrhör-ningar, särsk. sådana där inga
motstående sidor äro parallella.
Trapezu’nt. Se Trabezon!
Trapp. Se D i a b a s!
Trapper [tr8e’ppo] (eng. trap = giller,
snara). Benämning på pälsjägare i
nord-amer. urskogarna.
Trappfåglar (Oti’didce). En fam. fåglar
med kort näbb och långa, starka ben.
Baktå saknas. Stortrapp (O’tis ta’rda)
förekommer i s. och mell. Europa och i
Asien och fanns förr även i Skåne.
Hanen når en längd av 1 m.
Trappgavel. En under senare medeltiden
i nordeurop. arkitektur ofta förekommande
gavelform, stundom krenelerad, där
taklaget (röstet) försetts med trappstegslika
muravsatser i st. f. rätlinjigt sluttande
sidor.
Trappi’storden. Munkorden, en av de
strängaste inom kat. kyrkan. Som
självständig orden blev T. organiserad 1892,
men dess regler genomfördes första
gången 1664 av Jean Armand le Bouthillier de
Rance. Denne, som var föreståndare * för
klostret La Trappe i Normandie, ville
återuppliva det gamla munkidealet, och T.
kännetecknas av en oerhört sträng askes.
T. är och har huvudsakligen varit utbredd
i Frankrike.
Traryd. Socken i Kronobergs län
(Sun-nerbo härad). 3 297 inv. (1932).
Tras os Montes [tros osj må’ntisj]. Bet.
på andra sidan om bergen. Landskap i
n. ö. Portugal, med landets förnämsta
port-vinsodlande bygder.
Trasse’ra (it. trassa’re). Bet. utställa en
växel. — T r a s s a’t, den person, på vilken
en växel är utställd. När trassaten
godkänt (accepterat) växeln, d. v. s. åtagit sig
betalningsskyldigheten, benämnes han a c-
STORTRAPP.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
