Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettondag jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6509
Trettondag jul—Trianon.
6510
pande, och dess härar under Condé,
Tu-renne m. fl. åstadkommo jämte de med
dem tidvis samverkande svenskarna, ledda
av Baner, Torstenson, Wrangel m. fl., att
jämvikten återställdes.
Fredsunderhandlingar började inledas redan 1642, medan
krigföringen fortsattes, men först 1648
kunde freden avslutas; då hade snarast
den protest, sidan övertaget, sedan det kat.
Bayern tvingats till separatfred och
svenskarna framträngt ända till Böhmen och
kejsarens österrikiska arvländer. Krigets
slut (om dess följder se
Westfaliska freden!) betecknar ändpunkten för
den tid, då religionsolikheterna voro
skiljelinjerna i den europ. politiken; i detta
krig kämpade ju det kat. Frankrike för
protestanternas frihet och mot de kat.
huvudmakterna. För Tyskland medförde t.
stor förödelse och ett långvarigt
svaghetstillstånd. — I politiskt, ehuru ej direkt
militärt sammanhang med t. stod
holländarnas frihetskrig mot Spanien, som ock
slöts 1648 med att Holland erkändes som
fri stat; visst samband därmed hade även
Sveriges och Polens långvariga strider,
som dock ej avgjordes förrän 1660. — Litt.
om t. är mycket omfattande. Huvudarbetet
är M. Ritters »Geschichte des 30-jährigen
Krieges», 3 delar, 1889—1908.
Trettondag jul. Kyrklig högtid, som firas
den 6 jan. T. hette urspr. Epifania-festen
och firades till minne av Jesu dop el. Jesu
födelse. Sedan 400-talet firas t. till minne
av de vise männen. Då dessa kommo från
hednaländerna, är t. hos oss också en
missionens högtidsdag. — Trettondag
s-s p e 1, benämning på medeltida
mysterier, som uppfördes i kyrkorna i samband
med trettondagshelgen.
Treugolnik [triogå’ljnik]. Bet. Triangeln.
En efter varumärket uppkallad, stor
ga-loschfabrik i Leningrad, nu som all rysk
industri förstatligad, före kriget med stor
export bl. a. till Skandinavien.
Trevattna. Se Trävattna!
Trevelyan [trive’lljen], George M
a-caulay, f. 1876. Eng. historiker, prof, i
Cambridge sedan 1927, förf. bl. a. av det
bekanta verket History of England (2 de-
216 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
lar; 1926, sv. övers. Englands historia,
1931).
Treviso [trevi’såj. 1. Prov, i n. Italien.
2. Fabriksstad i T. 1, omgiven av medeltida
murar och med väl bibehållen medeltida
bebyggelse. 58 000 inv. (1928).
Trevärd el. trevärdig. Se Valens!
Triali’sm. Se Frans Ferdin a^n d!
Tria’ndria (grek, tri = tre och andre’ios
= manlig). Se Linnés
sexualsystem!
Tria’ngel (lat. tres = tre och a’ngulus
= vinkel). 1. Tresidig figur. Viktigast är
den plana, rätlinjiga t. (t. i inskränkt
bemärkelse). De linjer, som begränsa en t.,
kallas dess sidor. En t. kan ha e n
vinkel rät el. trubbig och kallas då rät- el.
trubbvinklig; äro alla vinklarna
spetsiga, kallas den spetsvinklig
Summan av alla tre vinklarna är lika med
två räta vinklar. — Sfäriska
trianglar, trianglar, bildade av tre storcirklar
på en sfär. 2. Inom musiken ett
slaginstrument, en i triangelform böjd stålstav,
vilken är upphängd i ett band och anslås med
en kort metallstav.
Triangelmätning el. t r i a n g u 1 e’r i n g.
Det slag av fältmätning, som består i
uppmätning av e n baslinje samt de vinklar,
denna bildar med andra linjer och dessa
med varandra. Genom trigonometrisk
räkning kunna de övriga linjerna sedan
bestämmas. Triangelpunkterna
(vinkelspetsarna) markeras i fast berg med
insatta järndubbar.
Triangeln, Förenade kaffeimportörers
rosteri a. b. Bolag i Göteborg, ett av
Sveriges största kafferosterier, grundat 1903,
aktiekapital 1,8 mill. kr. Tillgångar 4,4
mill. kr., varav c:a en mill. i olika stora
bolag, vilkas aktier äro börsnoterade.
Triangulering.
SeTriangelmät-n i n g!
Trianon [-anå’n]. Namn på två mindre
slott i parken vid slottet Versailles,
Frankrike, nämligen dels det under Ludvig XIV
uppförda Grand T. (Stora T.), dels det
under Ludvig XV uppförda P e t i t T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
