Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Troilius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6525
Troi’lius—Trolle.
6526
Troi’lius, Samuel, f. 1706, d. 1764.
Sv. kyrkomän och politiker, ärkebiskop
sedan 1758.
Troisdorfkrut. Se Bomullskrut!
Tro’ja. Forntida stad i n. v. Mindre
Asien, huvudstad i det trojanska väldet.
T., även kallat 1’1 i o n, förstördes i
samband med rikets undergång i det s. k.
trojanska kriget så fullständigt, att de
moderna vetenskapsmännen länge ej med
visshet kunnat bestämma dess läge. Numera
anses dock T. allmänt ha legat vid det nuv.
Hissarlik, där rika fornfynd gjorts.
Trojaborg. Se Labyrint!
Trojanska kriget. Det krig, som
medförde det trojanska rikets fall och Tröjas
förstöring. Kriget skildras Utförligt i flera
grek, diktverk, framför allt i Iliaden,
och antogs i forntiden ha ägt rum omkr.
1200 f. Kr. Krigsföretag i samband med
grek, kolonisation i Mindre Asien ligga
säkerligen till grund för traditionerna om
kriget, vilket även omnämnes i hettitiska
inskrifter. — Trojanskahästen, enl.
sagan en jättestor häst av trä, i vars inre
grekernas förnämsta hjältar gömdes och
vilken av trojanerna släpades in i Troja i
samband med grekernas skenbara
avseglande. Genom signaler återkallades den
grekiska flottan, när trojanernas vaksamhet
AKILLEVS DÖDAR PENTESILEIA.
Grek, vasmålning,
slappats, portarna öppnades och Troja
skövlades. Berättelsen anföres i Vergilius’
2E n e i d.
Trojasagan. Med t. menas vanl. ej de
antika dikterna om Tröjas undergång utan
de under medeltiden gängse
utformningarna av ämnet, vilka vilade på mycket
senare källor och avsevärt skilde sig från
Homeros’ skildringar. Shakesperes
skådespel »Troilus och Cressida» går tillbaka på
en sådan medeltida Trojadikt.
Tro’jka (rysk.). Bet. trespann (med tre
hästar i bredd).
Troké (grek. troka’ios, lat. trochce’us).
I metriken en versfot el. takt, best, av en
betonad och en obetonad stavelse (fallande
rytm). De flesta tvåstaviga ord i sv.
språket bilda en t., t. ex. skogen, floder, dansa,
höga.
Trolldom. Se Magi!
Trolldruva. Sv. namn på Actce’a spica’ta.
Trolle. Sv. adlig ätt med anor från
medeltiden, en gren friherrlig 1816. 1.
Gustav Eriksson T., f. 1488, d. 1535.
Ärkebiskop, en av Sten Stures d. y.
förnämsta motståndare. T:s avsättning från sitt
ämbete 1517 och de hårda och ur formell
synpunkt tvivelaktigt berättigade
bestraff-ningshandlingarna mot honom blevo orsak
el. åtminstone förevändning för Kristian
II att anställa Stockholms blodbad 1520.
Efter Gustav Vasas befrielsekrig lämnade
T., som av Kristian återinsatts i
ärkebiskopsämbetet, Sverige och levde sedan i
landsflykt. 2. Eric Birger T., f. 1863.
Politiker, diplomat och ämbetsman. T. var
utrikesminister 1905—1909, verkade som
diplomat 1909—-11 och var 1912—30
landshövding i Östergötlands län. Under
världskriget utövade T. en betydande verksamhet
vid flera fördrags avslutande. Led. av
Lantbr. ak. 3. Alice Augusta
Charlotta T., f. Gyl den stolpe, f. 1872.
Den förres hustru, förf, och känd för
omfattande social verksamhet.
Trolle, af. Sv. adlig ätt fr. 1762.
Henrik af T., f. 1730, d. 1784. Sjömilitär. T.
var från 1780 som generalamiral sv.
ör-logsflottans högsta ledare, och hans inten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
