Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyrolen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6599
Ty’rfing—Tyska orden.
6600
dennes död övergick slottet
testamenta-riskt till Nordiska museet.
Ty’rfing el. T i r f i n g. I den nord,
forn-sagan ett av dvärgar smitt svärd, som var
gång det drogs blev en mans bane.
Tyrgils. Se Tor g ils Knutsson!
Tyrifjord. Sjö i s. ö. Norge (Buskerud
fylke), nästan hälften så stor som Siljan,
avrinnande genom Dramsälven.
Tyringe. Municipalsamhälle och bekant
badort i Kristianstads län (Finja och v.
Torups socknar).
Tyrolen [tyråzlen]. Land i Österrike, med
12 600 kvkm lika stort som Härjedalen.
336 000 inv. (1930), nästan alltigenom
tyskar. Huvudstad: Innsbruck. S.
Tyrolen ingår efter världskriget under
namnet Alto Adige i den it. prov. Trento.
Där bo bortemot V4 million tyskar. Se
bildsida vid sp. 6598!
Tyrone [tirå’n]. Grevsk. i Nord-Irland.
Tyros [ty’rås] el. T y r u s. Forntida stad
vid Medelhavets ö. kust, Feniciens
förnämsta handelsstad. På 900-talet f. Kr.
befann sig T. i sin högsta blomstring. Nu
finns endast en obetydlig by, Sur, på
platsen.
TyrosFn. Aminosyra av
sammansättningen C6 H4 OH . CH2 . CHNH2 . COOH
(oxife-nylaminopropionsyra). T. ingår i många
äggviteämnen och bildas vid deras
förruttnelse el. sönderdelning på annat sätt.
Tyrrell [ti’rel], lord William
George, f. 1866. Brittisk diplomat. T.
var före och under kriget utrikesminister
Greys privatsekreterare, blev 1925
utrikesministerns närmaste man och 1928
Storbritanniens ambassadör i Paris.
Tyrrhe’nska havet, Tyrrhenska
bäckenet. Den del av Medelhavet, som
omgives av Sardinien, Sicilien och det
italienska fastlandet. Största djupet är
3 731 m.
Ty’rsos (grek.) el. tyr s. En med
murgröna och vinrankor omlindad stav, som
bars av antikens backusprästinnor vid
fester till gudens ära.
Tyrta’ios, 600-talet f. Kr. Grek. lyriker,
som under spartanernas krig mot Messe-
nien diktade eggande och bistra
strids-sånger (elegier), av vilka några få finnas
bevarade.
Ty’rus. Lat. namn på Tyros.
Tyska folkpartiet. Tyskt politiskt
parti, bildat 1918 av det forna
nationallibe-rala partiets högerflygel. Partiet har
huvudsakligen företrätt storindustriens
intressen och upprepade gånger varit
representerat i riksregeringarna. Under dr
Stresemanns ledning försonade sig
partiet med de republikanska idéerna och fick
en mera demokratisk inriktning.
Stresemanns efterträdare dr Scholz sökte att
samla de borgerliga partierna till ett
en-hetsblock men med föga framgång.
Partiets nuvarande ledare är dr Dingeldey.
Partiet erhöll 11 mandat vid riksdagsvalet
6 nov. 1932.
Tyska församlingen. 1. T. el. Sankt
Gertruds församling. En icke
territoriell församling i Stockholm, vars
innevånare utgöras av i staden boende
tyskar av evangelisk bekännelse. 2 566 inv.
(1932). 2. Församling i Göteborg. 803 inv.
(1932). 3. Se Hedvig!
Tyska Jura. Se J u r a!
Tyska orden. Andlig riddarorden,
instiftad 1191. Dess huvudsyfte blev snart att
kristna och förtyska de hedniska folk, som
omgåvo Tyskland, och den blev en politisk
faktor av största betydenhet med
vidsträckt maktområde i norra och östra
Tyskland, särskilt sedan
Svärdsrid-darorden, som utövade likartad
verksamhet i Livland, Estland och Kurland,
1237 ingått som en underavdelning av T.
(»Tyska orden i Livland»). Med 1400-talet
började T:s nedgångstid: inre splittring
och olyckliga strider mot grannfolk,
särskilt polacker och litaver, försvagade dess
makt, och under 1500-talet upplöstes både
T. och Svärdsriddarorden som politiska
enheter; deras områden dels förvandlades till
världsliga stater (t. ex. Preussen), dels
till-föllo de grannländerna (så t. ex. blevo
Estland och delar av Livland svenska). I
Tyskland och Österrike fortlever T. ännu men
har från 1500-talets mitt saknat all
politisk betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
