Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6605
Tyskland.
6606
skilt tätt i det starkt industrialiserade
n. v. T. De inländska
vattenvägarnas längd är 12 220 km, varav ngt
mer än hälften utgöres av kanaliserade
floder. Den tunga godstrafiken begagnar i
T. huvudsakligen vattenvägarna; de
förnämsta inre hamnarna äro Berlin,
Duis-burg-Ruhrort och Mannheim.
Religion. Ingen statskyrka
finnes. Av T:s befolkning äro omkr. 64 o/o
protestanter, omkr. 32 o/o rom. katoliker
och omkr. 1 o/o judar. De 28 evangeliska
landskyrkorna äro sammanslutna till
Tyska evangeliska kyrkoförbundet och
rom.-katolska kyrkan har 6 ärkebiskopsdömen
i T.
Statsskick. Det tyska riket är
enl. författningen av 1919,
Weimarförfatt-ningen, en av 17 »länder» best,
förbundsrepublik. Som gemensamma
riksangelägen-heter behandlas utrikespolitik, försvar,
tullväsen och järnvägar m. m. I ett
flertal inre angelägenheter ha de enskilda
staterna självbestämningsrätt. »Ländernas»
regeringar äro representerade i ett riksråd
med 66 led., vilket har att granska alla
lagförslag, innan de föreläggas riksdagen.
Denna, som efter valen 1930 hade 577
ledamöter, väljes för 4 år genom allm. och
direkta val. På samma sätt väljes
presidenten av hela den tyska befolkningen över
20 år för en period av 7 år.
Politisk indelning. T. består
av följande delrepubliker (inom parentes
antalet inv. 1931): Preussen (39,6 mill.),
Bayern (7,6 mill.), Sachsen (5,1 mill.),
Württemberg (2,6 mill.), Baden (2,4 mill.),
Thüringen (1,7 mill.), Hessen (1,4 mill.),
Hamburg (1,2 mill.), Mecklenburg-Schwerin
(696 000), Oldenburg (570 000),
Braun-schweig (510 000), Anhalt (362 000), Bremen
(346 000), Lippe (170 000), Lübeck (135 000)
Mecklenburg-Strelitz (113 000),
Schaum-burg-Lippe (49 000). Huvudstad Berlin.
Dessutom har T. ytterligare 48 städer
med över 100 000 inv.
I motsats till övriga europ. stormakter
har T. numera inga utomeurop.
besittningar.
Historisk översikt. T. har
aldrig utgjort en fullt enad stat. Länge var
det splittrat i en stor mängd områden,
visserligen bebodda av inbördes besläktade,
germanska stammar men ej bildande någon
samhällelig el. politisk enhet. Första
gången förenades större delen av T. omkr. 800
under Karl den store, och sedan hans
välde 843 delats i tre riken, blev det östligaste
av dessa kärnan i det nuv. T. Dess olika
delar behöllo dock en hög grad av
självständighet under egna furstar, men en
gemensam konung fanns dock, ehuru hans
makt växlade med innehavarens större el.
mindre duglighet. Som tecken på den
tyske konungens bet. instiftades 962 av påven
den s. k. tysk-rom. kejsarvärdigheten, som
ända till 1806 följde innehavaren av tysxa
konungakronan. Den ansågs medföra
överhöghet över Italien, och tidtals intresserade
sig kejsarna mer för att göra sina it.
anspråk gällande än för att utöva sin
myndighet i själva T., som förblev splittrat i
småriken, mellan vilka bandet var svagt
och på vilka den gemensamme konungen
oftast övade föga inflytande. Konungen
valdes, men i regel höll man sig till en
bestämd ätt; de ryktbaraste härskarsläktena
voro den hohenstaufiska ätten på 1100- och
1200-talen samt den habsburgska 1452—
1806. De habsburgska kejsarna residerade
i Wien, och Österrike var deras egentliga
maktområde. De utom Österrike mest
betydande tyska länderna voro Bayern,
Sachsen och Brandenburg; deras furstar ocn
några andra — antalet ökades småningom
från sju till nio — valde den gemensamme
konungen och kallades kurfurstar. En
gemensam representation fanns i riksdagen,
som bestod av regeringarnas, ej folkens,
ombud och som från 1650-talet saknade all
betydelse. Betydelselös och undermålig var
även den gemensamma rikshären; de
enskilda staterna hade egna härar och förde
ofta, ehuru det stred mot författningen,
krig mot varandra och mot Kejsaren. —
Reformationen ökade splittringen inom T.,
då nu tillkommo olikheter i tro, i det
somliga länder, i allmänhet de nordtyska med
Brandenburg och Sachsen i spetsen,
över-gingo till protestantismen, medan andra,
främst Bayern och de österr. länderna,
förblevo katolska. Trettioåriga kriget fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
