Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala möte - Uppsala Nya Tidning - Uppsala—Näs - Uppsala slott - Uppsala studentkårs allmänna sångförening - Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6685
Uppsala Nya Tidning—Uppsala universitet.
6686
hölls i Uppsala för att vid den kat.
konung Sigismunds trontillträde bestämma
om kyrkans lära och kult. Mötets beslut,
som ännu räknas till sv. kyrkans
bekännelseskrifter, innebar en kraftig och enig
uppslutning kring strängt lutherska
grundsatser och blev ett samlingsbanér för
motståndet ,mot Sigismunds
katoliseringsför-sök. Litt.: K. Hildebrand: Uppsala möte
1593 (Heimdals folkskrifter n:r 4).
Uppsala Nya Tidning. SeUpsalaNya
Tidning!
Uppsala—Näs. Socken i Stockholms län
(Ulleråkers härad). 433 inv. (1932).
Uppsala slott. U. s. ligger på en
dominerande höjd söder om staden och grundlädes
av Gustav Vasa på 1540-talet. Den nu
kvarstående slottslängan fullbordades 1614.
1702 ödelädes slottet vid stadsbranden och
fick lämna byggnadsmaterial till bl. a.
Stockholms slott men återställdes senare
till viss del efter ritningar av Hårleman.
Senast har den ståtliga »rikssalen»
undergått en genomgripande restauration.
Numera är U. s. landshövdingeresidens och
lokal för bl. a. landsarkivet och
länsstyrelsen. Litt.: A. Hahr: U. s. och dess rikssal
(1932).
Uppsala studentkårs allmänna
sångförening el. »A 11 m ä n n a s å n g e n».
Grunden till denna sångförening lades genom de
kompositioner för manskör »a capella»,
som J. C. F. Hæffner skrev i början av
1800-talet (från och med 1813). Först 1842
erhöll den stadgar och namn, Allmänna
Sångföreningen i Uppsala, 1847 ändrat till
Studentkårens Allmänna Sångförening. Bl.
föreningens ledare må nämnas: G.
Wen-nerberg, J. A. Josephson, O. Arpi, I.
Hedenblad, G. Kallstenius, W. Lundgren och
H. Alfvén. Litt.: G. Kallstenius: Blad ur
Uppsalasångens historia (1913).
Uppsala universitet. Sveriges största och
Skandinaviens älsta universitet, grundat
1477. Nu omfattar universitetet 4
fakulteter, har 173 lärare, varav 73 professorer,
och 3 239 studerande (h. t. 1932). Dess
huvuduppgift var urspr. att utbilda präster,
vilka förut under medeltiden måst
studera i utlandet. Dock funnos redan från
början alla fyra fakulteterna, men i
juri
dik och medicin meddelades ej mycket
undervisning. Under de svåra förhållandena
vid 1500-talets början mattades
universitetets verksamhet och låg helt nere från
omkr. 1515 till 1593, då Uppsala möte
beslöt dess återupplivande. Ekonomisk
trygghet skänktes universitetet genom
Gustav II Adolfs stora donation 1624 av
de gustavianska arvegodsen; sedermera har
universitetet fått betydande statsanslag.
Från Gustav II Adolfs tid härröra ock dess
älsta s. k. konstitutioner, som senare flera
gånger ändrats, viktigast åren 1655, 1852
och 1916. Under 1600-talet vidgades
universitetets verksamhet till allt fler
vetenskapsgrenar: historien och fornkunskapen
odlades av Schef ferus, Loccenius m. fl., och
medicine professorn Olof Rudbecks
forskningar och undervisning sträckte sig över
både botanikens och zoologiens fält. Under
1700-talet fingo naturvetenskaperna de
berömdaste målsmännen (Linné, Celsius,
Klingenstierna, T. Bergman), men
exempelvis ämnena kemi och fysik lösgjordes
först 1750 från en av de två medicinska
professurerna, och botanik och zoologi
ble-vo ej förrän omkr. 1850 egna läroämnen.
Av de humanistiska vetenskaper, som
denna tid blevo företrädda vid universitetet,
märkas språkvetenskapen (Ihre) och
litteraturhistorien (Neikter). Frihetstidens
starka praktiska intressen togo sig
uttryck bl. a. i skapande av professurer i
praktisk ekonomi och svensk statsrätt,
båda av kort varaktighet, i införande av
äm-betsexamina för domare och
civilämbetsmän samt i upprättande av ett akademiskt
sjukhus i samband med den medicinska
undervisningen. För studenternas
sällskapliga och fysiska fostran funnos
språkmästare samt fäkt-, rid- och danslärare
anställda. Musikundervisning gavs även
redan på 1600-talet, men först 1808 fick den
i Hæffner en ledare av rang, som lade
grunden till Uppsalas på 1800-talet goda
rykte som hemvist för musik och särskilt
studentsång. Under 1800-talets början intog
Uppsala universitet en andlig
ledarställning i Sverige särskilt på de humanistiska
och litterära områdena; den romantiska
rörelsen hade här flera av sina främste (At-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
