Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6797
Vattenbaggar—Vattenkraftslånetonden.
6798
De flesta elektrolyter äro lösliga i
vatten och uppdelas härvid i joner (se D i
s-sociation!), varefter de lätt reagera
med varandra.
V. ingår även till över 50 % i alla
organismer, i det att deras levande substans
består av en kolloidal lösning av
äggviteämnen i v. Jfr Vattenånga!
Vattenbaggar (HydropWlidæ). En fam.
Skalbaggar med ovan kullrig, under
platt kropp och korta, klubblika antenner.
De flesta leva i vatten och ha baxersta
benparet förvandlat till »simben». De
simma dock vida sämre än dykarna. Äggen
flyta på vattenytan, omgivna av ett av
honan spunnet hölje.
Vattenblink. Sv. namn på Hotto’nia
pa-lu’stris (fam. Primula’ceæ).
Vattenblomning. Blå el. grönaktig färg
på vattnet i sjöar el. dammar, ofta
utbildad som en hinna på detsamma. V.
förorsakas antingen av vissa alger (t. ex.
Aphanizo’menon) el. av på vattnet
flytande barrträdspollen.
Vattendelare. Landrygg el. bergskedja,
som skiljer två flodsystem från varandra.
Om v. är av ringa höjd el. mycket
lång-sluttande, komma flodsystemen
småningom att gripa in i varandra, varvid det ofta
händer, att en till det ena flodsystemet
hörande flod »infångas» av det andra. Jfr
Bifurkation!
Vattendomstol. Underrätt i vattenmål.
En v. består av en vattenrättsdomare, två
vattenrättsingenjörer och två
vattenrätts-nämndemän. V. äro fem: N o r r b y
g-dens, Mellanbygdens,
Österbygdens, Söderbygdens och
Västerbygdens. Jfr V a t t e
n-överdomstol!
Vattenfallselektricitet. 1. Inom fysiken
benämning på det fenomenet, att elektr.
laddningar och potentialdifferenser uppstå,
när vätskor söndersplittras i skum och
fritt svävande droppar, såsom t. ex. sker
vid vattenfall. V. står i nära samband med
den atmosfäriska elektricitetens fenomen
(åska m. m.). 2. Angående utvinning av
elektr. energi ur vattenfall, se
Vatten
kraft, Elektriska kraftstatio
ner, Dynamomaskin!
Vattenfallsstyrelsen. Centralt
ämbetsverk under kommunikationsdep. med
uppgift att handhava förvaltningen av statens
vattenfall och trafikkanaler. Chefen
benämnes generaldirektör.
Vattenfärger. Färger, som användas till
målning efter upplösning med en
vatten-fuktad pensel. Som v. användas numera
företrädesvis organiska färgämnen. Med v.
utförd målning kallas akvarell. Jfr
Färgämnen!
Vattengas. Dels en ur kol och vatten
beredd blandning av koloxid och vätgas (se
Gasverk spalt 2365!), dels annat namn
på vattenånga.
Vattenglas. Bet. för natrium- och
ka-liumsilikat samt deras vattenlösning,
vilken förekommer i handeln med en
silikat-halt av omkr. 50 o/o. Den användes till
im-pregnering mot eldfara, i färgerier, vid
konservering av ägg samt till bindemedel
(klister). Under inverkan av en syra (även
luftens kolsyra) stelnar v. till en fast,
geléartad massa av kiselsyregelé.
Vattengråsugga (Ase’Uus aqua’ticus). En
art gråsuggelika Kräftdjur, som
förekommer allmänt i stillastående vatten.
Vattenklosett, förk. W. C. — V. är en
uppfinning av den eng. ingenjören Joseph
Bramah (f. 1849, d. 1914), vilken även
uppfann hydrauliska pressen.
Vattenklöver. Sv namn på Menya’nthes
trifolia’ta.
Vattenkoppor. Se Vattkoppor!
Vattenkraft. Beteckning för den
mekaniska energien i vattenfall. V. mätes vanl.
i hästkrafter. Av v. kan vanl. 70
—80 o/o utvinnas som elektrisk energi.
Största svårigheten vid användning av v.
ligger i *den betydligt olika tillgången
under olika årstider. Jfr Elektriska
kraftstationer!
Vattenkraftslånefonden. En av 1919 års
riksdag beslutad, under statskontorets
förvaltning stående fond för utlåning till
företag för vattenkraftens utnyttjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
