Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vaxholms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6811
Webe, a. b.—Veckelbjörn.
6812
Webe, a. b. Se V ärm lands
Enskilda Bank!
We’ber. Under världskrigstiden i tysk,
litt. använd benämning på enheten för
strömstyrka i st. f. ampère. Jfr Weber
II, 2!
We’ber. I. Karl Maria Friedrich
E. v o n W., f. 1786, d. 1826. Tysk
tonsättare, den tyska nationella operans skapare
och en av
romantikens stora
föregångsmän. W:s
tonsättningar kännetecknas av en
ursprunglig och varm
melodik — ofta
förekomma inslag av
rena folkmelodier
— samt av en
strålande instrumentation, i detta
hänseende epokgörande. Bl. hans operor
märkas Friskytten (1821, Sthlm 1823),
Preciösa (1821, Sthlm 1824), Euryanthe
(1823, Sthlm 1838) och Oberon (1826,
Sthlm 1858). Även på pianomusikens
(bl. a. Aufforderung zum Tanz) och
manskörsångens (Leier und Schwert,
1814) område var W. av stor betydelse.
Dessutom märkas orkesterverk, körverk,
kammarmusik och solosånger m. m. Han
var även verksam som skriftställare. W:s
utförligaste biografi är skriven på tyska av
hans son Max Maria von W. (3 bd
1864—-66; ny uppl. 1912). II. 1. E r n s t H e i
n-rich W., f. 1795, d. 1878. Tysk fysiolog
och anatom, professor i Leipzig 1821—71,
som utfört viktiga fysiologiska
undersökningar. Jfr Webe r—F echnerska
lagen! 2. Wilhelm Eduard
W., f. 1804, d. 1891. Den förres broder, tysk
fysiker, professor i Leipzig och Göttingen,
känd för sina omfattande och mycket
viktiga arbeten inom magnetism och
elektri-citetslära. III. Heinrich W., f. 1842,
d. 1913. Tysk matematiker, förf, till flera
värdefulla läroböcker.
Weber-Fechnerska lagen. En av E. H.
Weber och G. T. Fechner uppställd
lag inom den experimentella psykologien.
I sin urspr., först av Weber uppställda
form uttalar den, att om en ökning i en
yttre retning av ett sinnesorgan skall bli
märkbar för uppfattningen, denna ökning
måste i fråga om styrka utgöra minst en
viss bestämd bråkdel av den retning, till
vilken den lägges. Denna bråkdel utgör
t. ex. för trycksinnet omkr. i/t, för
muskelsinnet 1/50, för synsinnet omkr.
Viso-Fechner framdrog lagen ur glömskan och
omformulerade den så, att då retningens
intensitet ökas i geometrisk progression,
ökas förnimmelsens i aritmetisk
progression; el. att förnimmelsen är proportionell
mot logaritmen för retningen. Lagen har
spelat stor roll i den psykologiska
diskussionen. Den gäller inom nästan alla
sin-nesområden, men ej för alltför små och
alltför stora retningar.
Veberöd. 1. Socken i Malmöhus län
(Torna härad). 1 515 inv. (1932). 2.
Muni-cipalsamhälle i V. 1. 662 inv. (1932).
Webster [oe’bsta], John, f. omkr. 1575,
d. efter 1624. Eng. förf. Efter ett par
kvicka londondramer Westward Ho (1604) och
Northward Ho (1605) skrev han de
lidelsefulla karaktärs- och kriminaltragedierna
Vittoria Corombona (tryckt 1612, sv. övers.
1902) och The duchess of Malfy (tryckt
1623).
Webster [oe’bste], Daniel, f. 1782, d.
1852. Nordamer. politiker och framstående
vältalare, under ett flertal perioder led. av
kongressens representanthus och senat,
utrikesminister 1841—43 och 1850—-52.
Vecht [fecht]. 1. Flod i mell.
Nederländerna, fordom en av Rhens
mynningsar-mar. V., som numera är genom en damm
avstängd fr. förbindelse med Rhen, har sitt
utlopp i Zuiderzee. 2. Flod i v. Tyskland
och Nederländerna med källor i Westfalen
och mynning i Zuiderzee. Längd: 190 km.
Veckelbjörn el. Honungsbjörn
(Cer-cole’ptes caudivo’lvulus). Ett till fam.
Halvbjörnar hörande, i
Central-Ame-rika och n. Syd-Amerika förekommande
litet Rovdjur med rundat huvud, kort
nos och lång gripsvans. Den är nattdjur
C. M. von WEBER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
