Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6957
Vitoria—Vitterhetsakademien.
6958
Vitoria [-tå’ria] el. V i 11 o r i a. Stad i
n. Spanien (prov. Alava), med betydande
handel och delvis bibehållen medeltida
stadsmur. 37 000 inv. (1931).
Witos [vi’tås], Wincenty, f. 1874.
Polsk politiker, ledare för bondepartiet,
statsminister 1920—21, 1923 och 1926, då
han störtades genom Pilsudskis statskupp.
Vitoxel. Sv. namn på ßo’rbus a’ria.
Vitpeppar. Se Piper!
Vitplister. Sv. namn på La’mium
a’l-bum.
Vitrio’1 (lat. vi’trum = glas). Gammalt
namn på de tunga metallernas sulfater,
nämligen grön v. = ferrosulfat, b 1 å v.
= kopparsulfat och v i t v. = zinksulfat.
Vitriololja el. vitriolsyra. Gammalt
namn på svavelsyra.
Vitrot. Annat namn på Kvickrot
(Tri’ticum re’pens).
Vitru’vius (MarcusV. Pollio). Rom.
arkitekt och ingenjör, verksam under
Julius Cæsar och Augustus. Han tjänade
dessa och ägnade sig därjämte åt
författarskap. Troligen omkr. år 14 f. Kr. utgav han
sina 10 böcker De architectura (Om
arkitekturen), avsedda att vara en fullständig
handledning för arkitekter och ingenjörer
och av stor betydelse även för senare
arkitekter och forskare.
Vit-Ryssland el. Vitryska S. S. R.
(rysk förk. B. ß. ß. R. = Bjeloru’sskaja
sovje’tskaja sosialistitje’skaja respu’blika).
Sovjetrepublik i v. Ryssland, med 127 000
kvkm ngt större än Lappland. 5 247 000
inv. (1931), till större delen vitryssar. V.
är ett utpräglat jordbruksland.
Huvudstad : Minsk.
Vitry-sur-Seine [vitri’-syr-sän]. Stad i
n. Frankrike (dep. Seine), sydlig förstad
till Paris. 31 000 inv. (1926).
Vitsand. Socken i Värmlands län
(Fryks-dals härad). 1 991 inv. (1932).
Vitsippa. Sv. namn på Anemo’ne
nemo-ro’sa.
Witt, Otto, f. 1853, d. 1915. Tysk
kemist, professor vid tekniska högskolan i
231 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Berlin, som utfört en mängd viktiga
undersökningar särskilt inom
färgämneske-mien, där han uppställt viktiga regler för
färgens beroende av den kem.
konstitutionen hos organiska färgämnen.
VPttangi. Kapellförsamling i
Norrbotten (Jukkasjärvi socken). 3 001 inv. (1932).
Vittaryd. Socken i Kronobergs län
(Sun-nerbo härad). 498 inv. (1932).
Witte, Bror Otto Hernfrid, f.
1877. Professor, chef för statens centrala
frökontrollanstalt sedan 1924, chef för Sv.
mosskulturföreningen. Led. av Lantbr. ak.
Wi’tte, Sergej Juljevitj, f. 1849,
d. 1915. Rysk statsman, finansminister
1892—1903, varunder han kraftigt
befordrade landets ekonomiska uppryckning,
premiärminister 1905—06, då han nödgades
avgå på grund av reaktionära intriger.
VPtten (plattysk. Witten,
Wittenpfennig = vit pfennig). Benämning på ett
nordtyskt mynt fr. medeltiden (urspr. 4
pfennig), som senare starkt sjönk i värde
(till 1/192 riksdaler); även i Sverige
användes namnet vid 1800-talets början som
beteckning för V192 Rdr spec., d. v. s. % öre
i nuv. mynt.
WPtten. Fabriksstad i Tyskland i v.
Preussen (prov. Westfalen), hörande till
Duisburg-Dortmund-komplexet. 45 000 inv.
(1925).
WLttenberg. Stad i Tyskland i mell.
Preussen (prov. Sachsen), rik på minnen
och samlingar från Martin Luthers tid. På
portalen till slottskyrkan spikade Luther
1517 sina berömda 95 teser. 23 000 inv.
(1925).
Wittenbe’rge. Fabriksstad i Tyskland i
mell. Preussen (prov. Brandenburg), med
en 1 590 m lång bro över Elbe. 26 000 inv.
(1925).
Vitterhet (isl. vitr = klok). Under
1700-talet vanlig beteckning för humanistiska
vetenskaper. Ordet bet. numera
skönlitteratur.
Vitterhetsakademien. Ett lärt och
litterärt samfund, stiftat 1753 av drottning
Lovisa Ulrika. Det skulle vårda sig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
