Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vogler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6967
V okaTmusik—Wolff.
6968
Voka’lmusik (lat. voca’lis = ägande
röst, sjungande). Sångmusik med el. utan
instrumental beledsagning.
Vo’kativ (lat. voca’re = kalla).
Tilltals-form (kasus), vilken i sv. vanl.
sammanfaller med nominativen. V. har en egen
form t. ex. i lat.
Woking [oå’king]. Stad i s. England
(grevsk. Surrey). 28 000 inv. (1926).
Voksenkollen. Berg och villastad n. om
Oslo, med bekant sanatorium.
Vola’ng (fransk, volant av voler =
flyga). Löst påsatt, rynkad garnering på kjol
el. dyl.
Volapük [vålapy’k]. Bet.
»världsspråket»; ett av den badensiske pastorn J. M.
Schleyer konstruerat världsspråksförslag,
som av honom offentliggjordes 1879 och
följande år. Det vann en tid betydlig
spridning men gick snart åter tillbaka
och har nu ingen som helst betydelse i
världsspråksdiskussionen.
Vo!-au-vent [vålåva’n] (fransk.). Bet.
egentl. »fladder för vinden». Ett slags
bakverk av smördeg, som fylles med svamp,
ostron, kräftor el. dyl. och vanl. serveras
varmt.
Volca’no-öarna. Jap. ögrupp i Stilla
havet, belägen s. ö. om Japan mellan
Bonin-öarna och Marianerna, med stora
svavelfyndighet er.
Volchov. Icke segelbar flod i n.
Ryssland, 229 km lång, sjön Ilmens avlopp
till Ladoga.
Voldema’ras, Augustinas, f. 1883.
Litavisk statsman och historiker, som tog
en verksam del i den litaviska statens
upprättande och var dess förste
statsminister.
Wolf. I. Christian von W., f. 1679,
d. 1754. Tysk filosof. Han upptog,
bearbetade och satte Leibniz’ tankar i ett logiskt
rationalistiskt system men förytligade
samtidigt dennes läror. W:s filosofi spelade en
stor roll under 1700-talet och behärskade
tänkandet till empirismens genombrott. II.
Friedrich August W., f. 1759, d.
1824. Tysk språkforskare, mest känd
ge
HUGO WOLF.
nom sitt för Homerosforskningen
betydelsefulla arbete Prolego’mena ad Homdrum
(1795). III. Max W., f. 1863. Tysk
astronom, professor i Heidelberg, som varit
banbrytande inom den astronomiska
fotograferingen samt utfört viktiga
undersökningar över Vintergatan. Led. av Vet. ak.
Wolf, Hugo, f. 1860, d. 1903. österr.
tonsättare, den »moderna» tyska
sångromansens skapare, vilken med
utgångspunkt från det wagnerska dramats
principer om diktens
primärbetydelse i sina
verk skapar en
innerlig sammansmältning av poesi
och musik. Bl. W:s
sånger må nämnas:
53 Mörike-Lieder
(1888), 20
Eichen-dorff-Lieder (1888),
51 Goethe-Lieder
(1889), Spanisches
Liederbuch (1890)
och Italienisches
Liederbuch (I, 1890; II, 1896). Av hans
övriga verk märkas en lustspelsopera, Der
Corregidor (1896), orkesterverk, körverk
m. m. Efter W: s död ha bildats
föreningar dels i Wien och dels i» Berlin för att
sprida kännedom om hans verk.
Wolfe [oå’lf], Thomas Clayton, f.
1900. Nordamer. förf, av bl. a. den
betydande romanen Look homeward, angel (1929;
sv. övers. Se hemåt, ängel, 1933).
Wolfenbüttel [vå’ll-]. Stad i Tyskland i
Braunschweig, med stort bibliotek och
Les-singmuseum. Vid W. stod den 19 juni 1641
ett oavgjort fältslag mellan de förbundna
svenskarna och fransmännen å ena sidan
samt en kejserlig armé å den andra. 18 000
inv. (1925).
Wolff, Erik, f. 1891. Sv. professor,
rättskemist och föreståndare för Statens
rättskemiska laboratorium 1925. Medicinsk
och populärvetenskaplig förf.
Wolff. I. K as p ar Friedrich W., f.
1733, d. 1794. Tysk naturforskare, anatom
och fysiolog, en av embryologiens
grundare. II. Emil von W., f. 1818, d. 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
